Äkta mål...

Toppen, och sen då...

På vägen hem funderade jag på det där med att sätta upp mål och sedan nå dem, vilket kanske inte alltid ger den positiva effekt som man tror. Det kan ibland skapa mer tomhet än tillfredsställelse, alternativt väldigt kortlivad tillfredsställelse.

Man kanske bestämmer sig för att bestiga Mount Everest, att klättra så högt man kan i världen. Man tränar och förbereder sig i flera år och en dag står man på toppen av vår värld. Men sen då? Sedan är det över, och resten av livet återstår. Det är då de dumma idéerna kommer. Man vill toppa sina tidigare prestationer. En av de där tillfällena man vill bestiga berg med rullskridskor eller simma över Atlanten. Allt för att bejaka den där känslan av att kunna besegra sig själv och världen.

Men då kan man också fundera på det där med äkta mål. Vad är det? Hur gör man utmaningen bestående? Svaret är nog att ett äkta mål är ett mål man aldrig märker av, men som man vet att man alltid bär med sig...