torsdag 31 januari 2013

I posten...

Vi håller på att dra om elen i huset vilket har skapat en sorts compact living. Då är det en fin känsla när det dimper ner lite trevliga saker i mailen. Tack för detta Helen:


Jag brukar själv säga: "Fundera inte på vad som hindrar dig, utan på vad som håller dig tillbaka". Passande en torsdagskväll...

onsdag 30 januari 2013

I stormens öga...

Molnen hopas...

Då var det en klass 2 storm på väg igen. Det hör liksom årstiden till. Både att det blåser mycket och att det ständigt blir förändringar i vädret.

Mycket kan man säga om stark blåst, men jag sover gott när det rister i knutarna. Det är också lite konstigt...

tisdag 29 januari 2013

Tillbaka till barndomen...

Bild av en tid som flytt...

Jag tycker det är roligt att bli gammal. Odlar min gubb-image så här i medelåldern. Hatt, väst och pipa, det är jag det. Men vissa dagar när man nästlat in sig för mycket i vuxenlivets paradoxer, vore det gott att få återvända till barndomens bekymmersfria skimmer. Långt från deklarationer och administrativa möten.

När jag var liten var jag mörkrädd, men idag skulle det vara värt det...

måndag 28 januari 2013

I en labyrint av mallar...

En bild av verkligheten...

Varför är vi människor så förtjusta i att placera allt och alla i fack, följa givna mallar och vara skeptiska till alla som inte tänker på samma sätt som vi tänker oss att de ska tänka? Vissa dagar känns det som om jag sprungit vilse i en labyrint av modeller och förväntningar, där det normala är så normalt att det blir galet.

Men det är inget problem. Man grips bara av panik, bryter ihop och kommer tillbaka. Sedan är allt som vanligt igen. Vad jag nu menar med det? ...

söndag 27 januari 2013

Helgdagsmorgon på Solhäll...

I väntan på vildmarken...

Sitter och läser "Helgdagskväll i timmerkojan" av Dan Andersson, en av mina favoritpoeter. Där står det:

"Vi ha eld, vi ha kött vi ha brännvin till tröst..."

En strof som skapar den där särskilda stämningen som infinner sig när lugnet lagt sig och själen hunnit ikapp kropp och tanke.

 Inte helt olik den känslan som är på Solhäll just nu.

lördag 26 januari 2013

Lördag, en vanlig vecka...

En pall och en känsla...


I den hitersta änden av tanken, är dagen som den brukar
När den levt och vandrat vidare
och möjligheterna får leva upp
är dagen som den brukar, fast helt olik alla andra...

fredag 25 januari 2013

Tjafskommissionen...

'nuff said!

En sak slår mig, när jag följer den politiska debatten, att det finns liksom inget stopp på hur länge och hur omständlig en debatt eller fråga faktiskt får bli. Titta t ex på den ekonomiska debatten i USA. Trots krisläge och deadline, måste man fortsätta att tjafsa med varandra, bara för det politiska spelets skull. Inte helt olikt ett klassråd som ska bestämma om skoldiscot på fredag. Möjligen att ett klassråd i vissa fall är mer effektivt.

I demokratins namn måste man säga att det kanske inte är så dumt att folk snackar istället för att göra andra saker, som slå på varandra eller kriga. Men ibland går det till absurdum. Ibland önskar man att det fanns en tjafskommission. En grupp av kloka människor som hade rätten att säga: "Nu har vi pratat färdigt! Dags att ta beslut, eller så bestämmer vi", alternativt går de bara in och bestämmer.

För faktum är att i vissa frågor är tid avgörande för hur resultatet ska bli. Tänker: "Kyoto, Rio och Köpenhamn". Sedan tänker jag: "Tjafs tjafs tjafs...". Vad isbjörnarna tänker, som drabbas mest, är lite svårare att förstå.

It's desperate times. Bring in the commission...


torsdag 24 januari 2013

Gilla läget...

Hur gick det här till...

Funderade mycket när jag tog bilden här ovan. Hur kunde stenen hamna där? och varför har den inte ramlat av den andra stenen? Kanske hittade jag en del av svaret i de där visdomsorden som står i ens kalender. Såg ett idag som sa:

"Lycklig är den som inte bryr sig om det man inte kan göra något åt"

Där knyter man ihop det. Man hamnar där man är, och för det mesta är det bara att gilla läget. Just därför när jag en tro på att stenar är något av det lyckligaste som finns, och kanske är stenen ovan den lyckligaste...


onsdag 23 januari 2013

Ko(nst)...

En ko i tiden...

I kommunen där jag arbetar är det alltid någon konstutställning på gång inne i Stadshuset. Tycker det är väldigt trevligt. För även om jag inte gillar alla konstnärers verk, så tycker jag om att man öppet väljer att stötta konstnärer på det här sättet.

Just nu heter en av konstnärerna Lotta Svensson från Ale-Keramik. Hon har gjort en samling fina statyetter i lera, som både visar stor skicklighet men också en gnutta humor. Detta gör att alla figurerna känns personliga och intressanta. Jag fastnade för kohuvudet ovan, och när jag för tredje gången gått förbi och stannat och tittat på det, så bestämde jag mig för att köpa. Så nu står den på spiskransen hemma för vidare äventyr.

Jag köper inte konst ofta, men jag gillar den känslan som personligen utvalda verk ger. Dessutom ger det en tillfredsställelse att känna att man är med och ger den fria konsten en chans. Inget ko-nstigt med det...

Ale-Keramik

tisdag 22 januari 2013

Sammanträffande...

Kom i posten...

Har ett yttryck som heter att det är bra att "samla på människor". Med det menar jag att det är bra att ha många kontakter, med olika intressen och färdigheter. Eller bara är trevliga i största allmänhet. Har en lång lista med e-mailadresser till dessa samlade människor i datorn. När jag var i Borås i höstas t ex träffade jag många trevliga människor, som har lett till spännande projekt.

Det som är på bilden ovan är två skålar tillverkade för att slå tärningar i. Jag som gillar metalltärningar blev väldigt glad över att hitta någon som tillverkar sådana skålar. Idag kom de i brevlådan och jag blev väldigt glad för dem.

Möjligheterna finns där ute i alla de möten man har...


Skickar också en tanke till en person, som brukar följa den här bloggen, och hans familj, som påmint om att alla sammanträffanden i livet inte är glädjande eller spännande.


"När tonerna ebbade ut, levde sången kvar i tomheten. Musik, visste han, föds ur tystnaden…"




måndag 21 januari 2013

Gladiator i snön...

Spår i evigheten...

Såg dessa lustiga spår i snön utanför huset. Man kan bli lite förundrad över hur de tagit sin form. Vad tänkte egentligen det djur som fnattat runt i alla dessa cirklar? Kanske är det som vanligt. Man ränner runt utan större mål och mening, och när man tittar tillbaka på spåren i snön så undrar man vart man egentligen var på väg.

Sedan minns jag ett citat från filmen "Gladiator": "What we do in life, echoes through eternity" (fritt översatt: Vad vi gör idag, ekar genom evigheten).

För så är det. Spåren vi lämnar idag försvinner inte när snön smälter. De lever vidare genom evigheten i de orsakskedjor vi skapar. Spåren i snön är alltså en påminnelse om vårt ansvar för framtiden.

Tror verkligen inte det var vad katten som gjort spåren tänkte. Men säker kan man ju inte vara...


söndag 20 januari 2013

Livet, leken och Luossa...

Den allvarliga lekens poet...


"Till en vild och evig längtan föddes vi av mödrar bleka,
Ur bekymrens födselvånda steg vårt första jämmerljud
Slängdes vi på berg och slätter för att tumla om och leka,
och vi lekte älg och lejon, fjäril, tiggare och Gud"

Detta är en av verserna till en av mina favoritdikter och sång: "Tiggaren från Luossa" av Dan Andersson. Tycker just den versen ligger väldigt nära något viktigt. Att vi alla är en stor del av en stor lek, som vi tränar på när vi är barn och som vi spelar när vi är vuxna.

Vi ser inte att det är en stor lek, en maskerad, med höga insatser. Eftersom vi inte ser hur det är blir vi inte heller riktigt säkra. Säkra på om vi är vuxna, om vi kan det alla tror vi kan eller om det faktiskt är som vi lärt oss att det är.

Medan vi funderar över detta går vi runt med en förnimmelse om att vi liksom "fuskar", och att någon en dag ska komma på det. Domedagen är dagen när vi står där i vår nakenhet och låter alla se hur det egentligen är. Men när masken faller, betyder nakenheten ingenting. Frihet.

Till dess får vi fortsätta leka älg, lejon, tiggare och Gud. Precis som Dan Andersson beskrev det för nästan 100 år sedan, innan han själv gick bort i en för tidig död 1920...


lördag 19 januari 2013

Levande figurer...

 I skamvrån...

Vi har ett antal stater eller figurer hemma som står på lite olika ställen. De roliga med dem är att de alltid verkar vara på väg åt sitt eget håll. Fast man går och rättar till dem hela tiden, så håller de envist fast vid att gå sin egen väg. Ängeln ovan står vid tandborstmuggen på toaletten. Då och då vrider jag fram henne så att hon tittar ut i rummet, och om och om igen vrider hon sig tillbaka och tittar in i "skamvrån".


Den här träskulpturen av en chaufför vill och så vandra in bakom lampan bredvid. han är inte alls intresserad av visa upp sig, fast han har ett starkt uttryck som man aldrig tröttnar på.


Till slut har vi statyn av Våren. Hon vandrar ständigt fram på golvet från sin plats under det lilla bordet. jag hoppas varje gång att det ska vara ett tecken på att den riktiga våren är på gång, men de verkar ha väldigt lite att göra med varandra.

Tycker det är väldigt hemtrevligt att saker och ting rör på sig med upplevd egen vilja. Det gör bostaden väldigt levande och får animisten inom mig att trivas...

fredag 18 januari 2013

Längtan till landet...

Vintern rasar...

Ett tag trodde jag att någon sorts vår var på väg på något sätt. Jag hade fel. Vintern fortsätter att gäcka världen omkring mig. Längtar efter lite mossiga stenar just nu. Känner en plikt mot den här bloggen att då och då visa dito bilder också.

I helgen ska jag försöka skriva färdigt mins två uppsatser jag ska göra till en utbildning jag går. Inte undra på att jag längtar till mossiga stenar...


torsdag 17 januari 2013

I väntans tid...


Idealet består...

På tal om att bli gammal. Det går väldigt långsamt framåt med att få ögonbryn som dessa. Mitt mål för ålderdomen...

onsdag 16 januari 2013

Ungdomens tid...

En glad tonåring? I sinnet...

Vi blir bara äldre och äldre. Vissa forskare påstår att den första människa att bli 150 år kanske redan är född. "Bara man är frisk", är det ständiga svaret på frågan om man vill bli så gammal. Eftersom jag skriver om det här så måste jag intressera mig, men egentligen är min tanke att man får ta den saken när det blir aktuellt. Jag är ganska nöjd med mitt liv, vilket måste vara det viktigaste på något sätt. Den som är nyfiken och gillar läget tycker nog att 150 år är alldeles för lite. Frågan säger nog en del om ens personlighet.

"Den som lever får se, sa gumman, den som dör får se något annat"...

tisdag 15 januari 2013

Värdeväder...

Ingen mening att planera...

Väder är bra. Det får oss att förstå att inget följer givna regler. Inte i detalj i alla fall. Man måste ha en viss flexibilitet i sitt förhållningssätt.

Idag var det snö igen. Inget jag gillar. Men jag gillar vädret. Jag gillar klimatet med...

måndag 14 januari 2013

Play off...

Så dags på året...

Som många av er vet, så är jag en man av många intressen. Ett av dessa är amerikansk fotboll. Spelade själv för länge sedan guard i Växjö, och sedan dess är jag fast. Just nu är det julafton varje helg eftersom NFL håller på med playoff, som sedan kommer att avslutas med Super Bowl i början av februari. Tyvärr har mitt lag, Minnesota Vikings, redan åkt ut.

Vad är det som är så speciellt med amerikansk fotboll? För mig är det den ultimata lagsporten. Alla sorters spelare, från små och snabba till stora och starka, måste utföra sina uppgifter för att laget ska lyckas. Missar en missar laget. Ingen som kan gå och slappa på vänsterkanten där inte.

Vem tror  jag vinner Super Bowl? Förutom Madonna hoppas jag nu på Baltimore Ravens...




Detta är blogginlägg 666...

söndag 13 januari 2013

Hamstern i oss alla...

Värdelöst...

Jag är, som många andra, en samlare. Vet inte om det är något typiskt mänskligt, men så är det. I mitt fall samlar jag på rollspel från 70- och 80-talet. Mest samlar jag på spel från det svenska företaget "Äventyrsspel". Har haft en diskussion på min andra blogg om värdet på det man samlar på, och om det faktiskt är värt alla pengarna man lägger ner.

Jag tror egentligen ingen riktig samlare ser sin samling som en investering. Det är något annat. En blandning av nostalgi, ordningssinne och sökandet efter den där känslan. Ni vet den man hade när man öppnade julklappar som liten eller köpte sin första leksaksbil.

Jag har kommit på att mitt samlande handlar om att hitta bitar av den tid som flytt, och som jag saknar. Tiden kommer inte tillbaka, men spelen finns kvar. De är ofta riktigt dåliga både vad det gäller innehåll och layout, men det finns en lite naiv iver och anda i dem som en gammal 43-årig rektor inte längre besitter.

Detta betyder att den dagen jag dör, så har samlingen inget värde längre eftersom nästa generation inte har minnena. Då är det bara en hög mer eller mindre gulnat papper. Men så ska det vara...


lördag 12 januari 2013

Gammal kvalitet...

Inte bara billigt...

Jag och min sambo gillar att gå på loppisar. Det är något fint och äkta över gamla föremål som polerats av tiden. Men det finns andra aspekter med att köpa gamla föremål. Ofta har saker tillverkade för länge sedan en nästan tidlös kvalité.

Idag köpte jag ett bakbord (se bilden ovan) för en hundralapp. Tittar man på hur det är tillverkat har man inte "fuskat" på en enda punkt. Från de geraade hörnen till träpluggen man satt ihop det med. Allt talar om att den som gjort det lagt tid och skicklighet på det.

Idag är de flesta möbler gjorda av spånskivor täckta av fanér. Den som flyttat ofta vet av få av dem tål mer än en flytt innan de är sneda och gistna. Köper man en rejäl byrå från förra sekelskiftet på en auktion, vet man att den kan flyttas i flera generationer framåt. Ofta kostar den mindre också.

Ska man köpa liknande kvalitet på en ny möbel idag får man betala tiotusentals kronor. Så vad som än styr dig: pengarna, affektionen eller miljötänket så är det en god investering att köpa något som gjorts med kvalitet. De som hållt i 100 år lär hålla i 100 år till...


fredag 11 januari 2013

En god död...

Döden definierar livet...

Få ämnen är så svåra för så många som döden. Många undviker gärna detta samtalsämne, fast det egentligen är en så stor del av vår tillvaro. Idag kom vi i alla fall att prata om detta på fikapausen. När man väl kommer igång har nästan alla något de vill förmedla, och så även idag.

Jag tänker att varje människa äger rätten till sin egen kropp och sitt eget liv, och därmed också rätten till sin egen död. För man kan faktiskt tala om en god död, precis som man talar om ett gott liv. En god död är något fint och väldigt värdigt. Man kan till och med säga att en god död är något livsberikande.

Den dagen då det är min tur hoppas jag på en god död, för då kan jag vara trygg i att livet också är, och varit, gott...


(Detta handlar inte om aktiv dödshjälp på något sätt)

torsdag 10 januari 2013

I Centret...

Här händer det saker...

Centern är i "kris". Det läggs förslag om månggifte och fri invandring. Mer liberalism än vad någon hänger med på. Vill inte påstå att det är förslag som har någon betydelse för mitt val av parti, men jag tycker alltid om när folk vågar tänka lite vidare än vanligt. Debatten behöver alltid lite nytänk.

Följer utvecklingen med spänning...

onsdag 9 januari 2013

Nytt rekord...

Tider som återkommer...

Hörde på radion att ca 26 miljoner människor är arbetslösa i Europa just nu. Tillväxten tar en paus. och allt hänger ihop...

tisdag 8 januari 2013

Tisdagstankar...





"Allt hans vetande lärde honom hur lite han egentligen kunde. All hans visdom fick honom att förstå den sorg som han bar med sig. När hans andlighet växte insåg han att sorg, kunnande och tvivel, var grunden för att förstå lyckan. Olycka, var bara en jämförelse av lyckan och existerade egentligen inte i sig själv. Trots det kunde han ofta känna sig olycklig i sin lycka och den tröst hans visdom och kunnande skulle bistå med, kunde han klara sig utan..."

Ashyls resa

måndag 7 januari 2013

Åter till verkligheten...

Konst. En stor del av livet...

Idag var jag tillbaka till jobbet igen efter drygt två veckors "jullov". Det var jätteroligt att träffa sina lärare igen, och egentligen är det ganska skönt att komma tillbaka i gamla vanor igen.

Men jag kommer att sakna att ha lite mer tid till övers för min ritplatta...

söndag 6 januari 2013

Jämförandets återvändsgränd...

Vad är rikedom?

Det diskuteras mycket om konsumtionssamhällets avigsidor. Alla säger att vi inte kan hålla på så här, men ingen verkar veta hur man egentligen ska sluta. Egentligen kan man säga att buddhismen har svaret. I alla fall som jag ser det. Buddha sa: "Roten till all ångest är jämförandet", och däri ligger allt vi behöver veta i frågan.

I skolan idag har målinriktade betyg. Det betyder att om du uppnår vissa mål så får du ett visst betyg. Ramarna är satta, och alla kan ha ett "A". Det blir upp till var och en att uppnå målen, och inget jämförande drar ner vissa elevers betyg. Revolutionerande på sitt sätt.

Tillbaka till konsumtionen. Idag definierar vi rikedom som ett jämförande av hur andra har det (gamla läroplanen). Vi har inte definierat vad rikedom egentligen är, det vill säga det finns inget reellt mål att uppnå, bara en strävan att hela tiden ha det bättre än grannen.

Om vi istället sätter upp vad som är rikedom, så vet vi också vad vi strävar emot, och rent teoretiskt skulle alla kunna vara rika (nya läroplanen). Rent teoretiskt sätt borde man vara rik om man har mat för dagen, rent vatten, sjukvård och en vettig plats att sova på. Har man mer än det borde man, rent teoretiskt, kunna kalla sig för rik och sedan slippa ångesten med att jämföra sig med alla andra.

Så innan vi satt upp tydliga mål, är vi dömda att hela tiden ge in för den olyckskänsla som konsumtionen tillfälligt lindrar...


lördag 5 januari 2013

Skrapa insidan...

Kaotiskt vackert...

Idag, när jag skulle åka till affären, upptäckte jag att det blivit minusgrader i Broby igen. Detta betyder så klart att bilens rutor behöver skrapas. Inget man bryr sig så mycket om normalt. Idag var det dock så att fukten satt på insidan, vilket betydde att jag skrapade rutorna både från insidan och utsidan.

Det är faktiskt svårare att skrapa dem från insidan eftersom rutorna är buktade utåt. Slår mig att så är det med oss också. Alltid svårare att förändra inifrån. Kanske dags att "skrapa dina rutor" inifrån idag...




Bildens hemsida

fredag 4 januari 2013

Uttråkad...

Det är bara att t ex shoppa...

Har nog funderat över detta tidigare, men det slår mig, så här efter jul, att mycket vi gör nog egentligen handlar om att fylla något annat behov. I grund och botten tror jag att vi människor har för mycket tid över, det vill säga att vi har tid att göra saker som i det store hela saknar betydelse. Detta "hål" måste vi sedan fylla med fritidsaktiviteter eller konsumtion.

Vårt samhälle är så bra idag att vi egentligen inte behövde arbeta 40 timmar i veckan för att vi ska överleva, det vill säga ha ett gott liv. Känslan av meningslöshet, som detta verkar skapa, gör att vi tror att dt finns en lycka någonstans i alla prylar och aktiviteter. Och fyller vi inte vår tid med onödiga idéer, så är vi experter på att ge andra dåligt samvete till de som inte har alla 24 timmar om dygnet bokade, inte vill träna eller gå ner i tjänst.

Ett bra exempel på det jag försöker förklara är också alla dessa dieter man kan välja på. För att nämna några: Vegetarian, Stenålderskost, GI, Raw food, Slow food, lchf, Fruktian, Fläskfritt o s v. Att kunna välja vilken mat man stoppar i sig är för mig en ganska bortskämd fråga, men den tar enorma mängder tid och energi.

Så när vi talar om problemet med konsumtion, ekonomisk tillväxt och miljö, så kanske det egentligen handlar om att få folk att känna sig meningsfulla. Så länge vi är "olyckliga" tror jag det är svårt att bryta ett mönster...



Bildens hemsida

torsdag 3 januari 2013

Junior TV...

Seriöst...

Sitter och tittar på junior VM i ishockey. Man kan inte annat än att imponeras av hur bra spelarna är i förhållande till sin ålder. Mer hjärta, på gott och ont, också. Men det jag tycker är mest roligt är att Sveriges television satsar så seriöst på evenemanget. Man har de bästa kommentatorerna och de bästa reportrarna.

Antagligen är vi många som gillar det här skarpt...

onsdag 2 januari 2013

Hemma...

Man ska trivas där man bor...

Sköna dagar efter nyår. Ta det lugnt och pyssla lite med blandade intressen. Jag följer en och annan blogg, och spännande är att några av dem tar upp den där frågan med hemmet. För mig är det jätteviktigt att trivas där jag bor, och att "hemma" ska vara ett ställe man får energi av att tillbringa sin tid i.

Nu har jag turen att ha en sambo som är enormt duktig på att skapa den där känslan ett hem ska ha. Om jag ensam fick bestämma hade hela hemmet sett ut som en kombination av ett bibliotek och ett museum, vilket inte är ett dåligt ideal för visso, men kanske inte så balanserat.

Vilket som, nu är det dags för lite lugn och ro i soffan...

Referensbloggar:

http://tagganer.blogspot.se
http://minarena.blogspot.se
http://frokengronsblog.blogspot.se


Idealet...

tisdag 1 januari 2013

Det nya årets gryning...

Onkel Olof fördriver vintern...

Då var det ett nytt år. Hemma har vi en lista på allt som skulle gjorts under 2012. Mycket är påbörjat, men ganska få saker är avslutade. I praktisk anda låter vi listan bestå med några små justeringar. Av samma anledning har jag inga särskilda nyårslöften i år. Annars tycker jag nyårslöften är en fin tradition. Att ge och hålla ett löfte är en av de där sakerna som kan ge vitaminer åt själen.

Har en massa projekt för de kommande året som ska bli spännande att ta tag i, men det återkommer jag till.

Nu börjar 2013...