söndag 13 januari 2013

Hamstern i oss alla...

Värdelöst...

Jag är, som många andra, en samlare. Vet inte om det är något typiskt mänskligt, men så är det. I mitt fall samlar jag på rollspel från 70- och 80-talet. Mest samlar jag på spel från det svenska företaget "Äventyrsspel". Har haft en diskussion på min andra blogg om värdet på det man samlar på, och om det faktiskt är värt alla pengarna man lägger ner.

Jag tror egentligen ingen riktig samlare ser sin samling som en investering. Det är något annat. En blandning av nostalgi, ordningssinne och sökandet efter den där känslan. Ni vet den man hade när man öppnade julklappar som liten eller köpte sin första leksaksbil.

Jag har kommit på att mitt samlande handlar om att hitta bitar av den tid som flytt, och som jag saknar. Tiden kommer inte tillbaka, men spelen finns kvar. De är ofta riktigt dåliga både vad det gäller innehåll och layout, men det finns en lite naiv iver och anda i dem som en gammal 43-årig rektor inte längre besitter.

Detta betyder att den dagen jag dör, så har samlingen inget värde längre eftersom nästa generation inte har minnena. Då är det bara en hög mer eller mindre gulnat papper. Men så ska det vara...


5 kommentarer:

Roland Lidén sa...

Det knäpper till ibland.
Kan det vara så att vi med
hjälp av svunna roller
försöker skapa det hus
där gamla roller får nya
uppgifter, som det omöjliga
i att samla våra spretande
arketyper runt det runda bord
där en till synes omöjlig
framtid härskar och taga makten
från månglarna samt börja i den
vita framtid som knappt och jämt
ännu är beträdd.
Ett insnöat hus anas vid slutet
av stigen som går vid sidan av
den bredare vägen.




Anonym sa...

Rädda mig så att udda blir jämnt!:)

Onkel Olof sa...

"insnöad" var ordet, Roland...

Roland Lidén sa...

#insnöad#, vem, Olof ...

Onkel Olof sa...

Roland
Samlaren så klart, det vill säga jag i det här fallet :)