Snöbollskrig...

Gamla regler...

Så fort det blir vinter och snö så brukar de flesta skolor ha ett speciellt ställe för dem som vill ha snöbollskrig. Vanligtvis en fotbollsplan eller liknande. Utanför planen är det totalförbud mot snöbollskastning. Så har det alltid varit.

När det då blir snö finns det också de som vill vara med i snöbollskriget fast inte. Alltså man vill gärna slänga snöbollar på andra, men vill inte få någon boll kastad på sig. Man är liksom inte med i lekens regler. Eller bara de regler som passar en.

Dessa brukar stå utanför gränsen med laddat artilleri snabbt springa in på plan och kasta sina bollar för att sedan lika snabbt springa ute igen. Ofta blir de vansinniga om någon följer efter dem och slänger bollar på dem utanför gränsen. 

Så har det alltid varit. Jag tycker personligen att om man är med i en lek måste man också vara med på alla dess regler. Det gör ont att vara med i snöbollskrig, men det är en del av leken. Man får ta smällarna om man är med liksom.

Varför funderar jag på detta idag? Ja det kan man undra...

Det perfekta ljuset...

Alla som fotograferar vet hur svårt det är att få till det rätta ljuset. Hur man än gör så blir färgerna, skuggorna eller högdagrarna fel. MEN helt plötsligt hittar man det. Idag fann jag det perfekta ljuset på en toalett i Båstad och passade då på att ta den här bilden.

Kul med bilden är också att man kan se en bild av mig i varje gasögonglas. 

Coolt.

Nu är det helg. Ha det gott alla...

Mörkt förflutet...

Mysigt retro...

Min mamma samlar på gamla läseböcker så när jag fann den här kortleken på en loppis tycket jag det var en passande present. Och visst var den fin. Mycket tidstypiska bilder som får en att tänka på den gamla goda tiden med prinsar och prinsessor.

Sagans värld...

Ängeln på den här bilden påminner mycket om den där ängeln vi har i badrummet. Kanske är de från samma tid. Kanske är de inspirerade av varandra. MEN. När man bläddrar vidare i korten hittar man de där korten man inte ska ha liggande framme i biblioteket:

Tin-Tin-varning på de där korten. Sådana var tiderna. Ingen som skulle lyft på några ögonbryn för de här bilderna när det begav sig. Annat är det nu. Numera existerar inte ens dessa ord, så en etta idag skulle få svårt att lära sig läsa med dessa kort som förebild. Jag tycker inte man ska gömma dessa bilder, utan faktiskt lyfta upp hur tiderna  har förändrat sig på några årtionden. De har något att lära oss om vårt förflutna.

När jag senare tittar på reglerna ser jag att den här kortleken är publicerad av förlag med ett namn som känns bekant:

Ja ha ja. Vi har alla vårt mörka förflutna tydligen. Men vi ska lära av historien som sagt...

Ketchupeffekt....

Äntligen...

När man inte bloggat på ett tag så kommer det mycket på en gång. Det känns så i alla fall. Idag är det första helgen på sportlovet, och inte har jag ägnat mig åt sport inte. Ja, det vill säga om inte bära ett gammalt skåp räknas som sport eller idrott.

Idag hittade vi äntligen det där skåpet vi villa ha till "Glada Hjulet". Ni ser den på bilden ovan. I sammanhanget liten och smidig, men innehållet är stort nog och den har den där rätta patinan. Vi blev rätt nöjda med resultatet, men vi kommer att behöva snickra till ett fundament vad det lider. Det som är där nu är lite ruttet.

Givetvis måste man måla lite figurer även om vädret är gudomligt. Den här helgen blev det en AT-ST Walker och några Imperial specialists. Nu finns det inget mer att måla till min armé så det kanske är dags att börja spela det där spelet. Men ni som håller på med figurspel vet att det är en livsstil som innehåller ganska lite spelande och väldigt mycket målande. Inget ont i det.

Lite utomhusaktivitet blev det med den här helgen om än mindre än planerat. Så nog har man spanat in en och annan mossig sten som är min andra hobby.

Nu ska jag avsluta helgen med lite förberedelse inför ett årsmöte nästa vecka, kanske en bastu och så klart lite soffhäng. Ha en fortsatt skön vår därute...

Livsmedicin...

För kropp och själ...

Alltså, jag har inget problem med att blir äldre. På många sätt har jag roligare nu än innan och man har skaffat en viss nyttig distans till mycket som man som ung la mycket onödig energi på. Men. Så har man det där med krämporna. Generellt mår jag bra, och mina värden är ok, men det gnisslar lite här och där i kroppen. Lyckades också lägga på några kilon över jullovet.

Till viss del kan man alltid ta en tablett per åkomma. En för diabetesen, en för blodtrycket, en för allergin osv. Man kan också ta sig i kragen och ta tag i kost och motion. Det är ofta bättre medicin än tabletter och andra droger.

Så idag blev det en runda runt byn, ett bastubad och god och nyttig mat. Så kanske kommer kroppen att gnissla lite mindre framöver...

Nya vyer, gamla tänder...

Ny erfarenhet...

Man lär sig något nytt hela tiden. Trodde jag gjort det mesta inom den dentala sfären, men icke då. Idag var jag hos tandläkaren för att jobba fram en ny krona till en av mina utslitna tänder. Ett rätt vanligt besök. Men. Med mig hem fick jag en tub med tillfällig lagning. Ja, ifall den tillfälliga lagningen jag nu går runt med skulle ramla ur.

En sån här tub hade varit bra att ha tidigare i livet. Men nu när jag vet att det finns ska jag alltid se till att ha en sån liten tub hemma.

En fin erfarenhet en tisdag i februari...

Lördag, helt enkelt...

Till mitt museum...

Börjar bli lite dålig på att blogga. Men och andra sidan är mitt liv ganska fullt just nu, så lite ursäkter har jag. Det märks på min fritid att jag både jobbar heltid och har ett utökat politiskt engagemang. Konstigt vore ju annat, och då får man helt enkelt prioritera och effektivisera sin tid.

Vilket som. Just nu gläds jag mest åt att det blir ljusare på mornarna. Det livar upp. Jag trivs också bra med mitt jobb och mina elever. Så här innan loven på våren får man en tid där man kan hålla sina rutiner och verksamheten blir inte så "sönderhackad". Ju äldre jag blir desto mer gillar man att det är så.

Arbetet med mina samlingar rullkar också på. Senaste tillägget är häftet ovan från början av 80-talet. Någon sorts komplement/fanzine till rollspelet Elf Quest, som bygger på serien med samma namn. Väldigt rolig läsning, det man kan läsa vill säga. Häftet passar verkligen inte en skumögd 50-åring. Tätt skriven text som både är lätt kursiv och liten i storlek. Den kräver god belysning och gärna ett förstoringsglas.

Den här helgen ska jag försöka bli färdig med lite småprojekt och lite rättning. Annars blir det att ta det lugnt. Rekommenderar er läsare att göra likadeles.

Ha det bäst...