fredag 31 januari 2014

Omskolad- Maten, den ständiga frågan...

Ständigt aktuellt…

Under alla mina år inom skolan är det få frågor som diskuterats så mycket och så många haft så många åsikter om som skolmaten. Jag skulle vilja påstå att bland gemene man är detta en viktigare fråga än matematikresultatet på PISA. Maten är inte bara en fråga om att se till att våra elever får i sig en liten del av sitt dagliga intag av näringsämnen, nej, den är en högpolitisk fråga som alla kan identifiera sig i.

På de flesta skolors hemsidor finns det en länk på första sidan som leder till skolbespisningens meny, om man inte har menyn på första sidan. På otaliga skolråd, nämndssammanträden och elevråd är maten den stående punkten på dagordningen. Ibland låter det som om maten är den viktigaste frågan för skolan.

Hur kan detta vara? Det har många orsaker. I första hand beror det på att det är en fråga som alla kan ha en synpunkt på. Alla äter ju och alla tycker om olika saker. Det är mycket svårare att diskutera om man ska arbeta med utvecklad form när man adderar i matematiken eller om man ska använda algoritmer. Bara orden får merparten av befolkningen att tänka på något annat.

En annan orsak till att skolmaten får så stort utrymme är att den faktiskt är en viktig fråga för många. Många önskar nog att skolmaten, som ska ge en knapp tredjedel av elevernas dagliga näringsintag, ska stå för minst 90% av densamma. Vilket den rimligtvis inte kan. I den stressiga livsstil vi tagit till oss är det skönt att tänka mindre på maten när man samlas på kvällen. Om skolan fixar detta blir det mer tid för annat.

Sedan finns det den biten där skolmaten faktiskt är viktig på riktigt. Många skolor får beställa 110% av beräknade portioner på måndagar för att mätta de extra hungriga eleverna. Många skolor ger också extra "frukost" till vissa elever för att de ska klara av dagen i skolan. Ett samhällsansvar som skolan många gånger tar i det tysta och som man nästan aldrig uppmärksamhet i en debatt där frågan handlar om hur många vegetariska dagar vi ska ha.

Själv måsta jag säga att bara på de 20 åren jag arbetat i skolan tycker jag att skolmaten gått från att vara bra till att vara suveränt bra. Man får bra mat och det är fräscha salladsbufféer. Något man bara kunde drömma om när jag gick i skolan. Barnen äter generellt bra av maten som bjuds och, hör och häpna, gillar att äta fisk. Personalen är ofta välutbildad och intresserad av att göra maten bättre.

Så om vi ska tala skolan och dess problem så är maten verkligen inget av dessa. Kanske kan man säga att skolmaten i Sverige visar att vi fortfarande är i framkanten av vår egen myt...

torsdag 30 januari 2014

Hur gör fåglarna? ...

Här har vandalfinken varit

En sak som jag ofta funderat över är hur fåglar hittar maten. Inte hur de kan leta upp insekter eller äta bär från buskar utan det lite mer subtila. Hur hittar de till ett fågelbord till exempel? Det verkar bara veta att i den där skumma byggnaden finns frön som går att äta. Känner det liksom på sig.

Häromdagen fick jag en liten ledtråd. Några fåglar hade slängt runt med min frus dekorationer i trädgården. Tydligt var de ute efter mat eftersom de hade kackat sönder några intorkade granatäpplen. Utan att äta något. Så nu vet jag.

Fåglar går helt enkelt lös på saker som ser spännande ut. De testar sig fram i en anda som skulle få Attila att vara avundsjuk. Det de inte kan äta hackar de sönder.

Inte konstigt att Alfred Hitchcock  gjorde en skräckfilm med småfåglar i…





onsdag 29 januari 2014

Skottår...

Ur hjälp och svett…

När jag kom hem från jobbet idag upptäckte jag att någon snäll själ hade skottat hela vår trottoar. baksidan var bara att man skottat upp en mindre vall som gjorde att man inte kunde köra in med bilen eller ge brevbäraren tillgång till brevlådan.

Bara att kavla upp ärmarna ändå och ta fram skyffeln. I enlighet med zen lät jag arbetet vara ett spadtag åt gången. När jag kommit en bit kommer grannens svärson i en traktor och erbjuder sig att ta bort mina vallar med. Tackade först ja men sedan slog det mig att jag faktiskt tagit bort det mesta själv.

Då infann sig den där inre stoltheten som ett arbete man gjort själv ger. Hade jag nu börjat så var det lika bra att avsluta. Så när traktorn kom andra gången sa jag att jag fixade resten själv.

Det blev alltså trippel glädje. Glädje att någon hjälpt en med trottoaren, glädjen att någon erbjuder sig att hjälpa en och glädjen att få fullfölja något man påbörjat.

Så kan det vara i Broby en onsdag i snöyran…




tisdag 28 januari 2014

Moln och zen...

Drivans blomma…

Studerar just nu vädret med mina elever. Varje dag tittar vi på temperaturen och skriver upp vilken vädertyp det är. Just nu ser det ut så här ungefär: Moln, moln och blåst, moln och snö, moln, moln och blåst, moln…

Lite tråkigt när det är ungefär det samma varje dag och rent teoretiskt finns det inget som säger att det ska ändra sig till i morgon. Ändå hoppas man varje gång vi gör våra observationer att det ska vara något nytt.

Detta är detta som inom zen kallas för "beginners mind". Allting är gammalt men man ser det med nya ögon varje gång. Det kan barnen lära oss...

måndag 27 januari 2014

Hen-olympiad...

Sporten med hen-potential…

Varje gång det bli olympiad funderar jag över varför nästan alla grenar har en herr- och en damtävling. I dessa tider av androgynt tänkande borde man faktiskt se i vilka grenar det faktiskt har någon betydelse om man är man, kvinna eller om man har något handikapp. Skytte borde t ex bara ha en öppen klass. Har hört någon gång att man har olika klasser här för att kvinnor generellt är bättre skyttar, men har aldrig fått detta bekräftat.

Vilket som. När det nu blir Vinter-OS har jag konstaterat att i de flesta sporter har muskelstyrka en avgörande faktor. Det skulle vara roligt om bob kunde bestå av mixade lag eller om det fanns en öppen klass i curling. Annars är sporten där kvinnor och män borde kunna tävla på lika villkor backhoppning. I alla fall om man får tro experterna. Här är tekniken det viktigaste och betänker man hur stora, eller små, backhopparna är så finns det egentligen inga hinder för en könsneutral tävling.

Kanske till nästa OS…


Bildens hemsida




söndag 26 januari 2014

Kalhyggen...

Inte så illa som det ser ut…

Idag har jag funderat över kalhyggen. När jag var liten var det något som man lärde sig att protestera emot. Inte bara var de fula, de var inte bra för naturen heller. Nu vet vi bättre. Om man bortser från avverkning av den fjällnära skogen och annan känslig skog, som är ett eget kapitel, så är kalhyggen inte så dåliga som de ser ut.

Genom att röja bort skogen vart 80:e till 100:e år så öppnar vi upp för en annan flora och ger marken ny energi genom solen. Den unga växande skogen förbrukar också mer koldioxid än en gammal skog vilket i våra dagar måste ses som en sorts vinst det med.

Bilden är från ett relativt nytt kalhygge jag gick förbi i går. Föredömligt har den som avverkat skogen också sparat levande träd och de gamla döda. Något man inte alltid gjorde förr då man skövlade allt. På detta sätt bevarar man biotopen för många fåglar och andra djurarter som annars hade behövt flytta på sig.

Så. En välkött avverkning kan vara en riktigt bra handling på många sätt och är inte bara bra för skogsägarens ekonomi. Kanske något att ta lärdom av…





lördag 25 januari 2014

På vidderna...

I all isen kan man  skymta lite mossa…

Man fastnar lätt mellan kuddarna i soffan. Bestämde mig därför att ta en promenad i den frusna naturen. Givetvis med kameran som följeslagare. Den friska luften gjorde gott, men lika gott var det att få en kopp kaffe och en hembakad semla när man kom hem igen.

Det har sagt förut, men nog är det de små sakerna som gör det stora livet…












fredag 24 januari 2014

Kulturen vandrar vidare...

Allas vår kulturarbetare inne i zonen…

Det har varit en vecka med många tunga ämnen som debatterats. Belinda Olsson har rört om i debatten på sin kant och valåret fortsätter med allt vad det innebär. Så just därför kände jag att det var dags att ta sin tillflykt till kulturen. Våren närmar sig ju trots allt, och vi med den.

Efter den massiva respons jag fått på min julskiva "På Loftet" känner jag för att satsa lite mer på musiken igen. Jag har två skivor i bakhuvudet som borde produceras:

"Valkyrians hämnd"
Önskemål om vissa klassiska verk på näsflöjt har gjort att jag nog ska välja ut några av mina favoriter och göra en skiva på dem. Förutom Wagner då så kan det nog bli lite Mozart, Beethoven och Stravinsky. Detta har alla möjligheter att bli 2014 mest hatade skiva.

"När pipröken skingrats"
Den här skivan har jag funderat på länge. Jag skulle vilja spela in en skiva med mina favoritsånger. Både egna och andras. Här vill jag ha Dan Andersson, Evert Taub och skillingtryck. Kanske en och annan folkvisa. Den perfekta skivan med låtar passande till lägerelden eller uppesittarkvällen.

På ett sätt är det bra att vi människor lever så pass korta liv som vi gör. Man hinner inte få tråkigt i alla fall…




torsdag 23 januari 2014

Det där med balans...

Egentligen ganska enkelt…

Många tycker nog inte att livet är så enkelt. Stress, krav och aktiviteter i en salig blandning som får mycket att kännas osäkert likt ett korthus i tvärdrag.

Vi har mycket att lära av akrobaterna. Finner man bara den rätta balansen kan få det svåraste att bli enkelt. Mycket av tyngden försvinner med.

Men då kommer ju den kluriga frågan: Hur hittar man balansen? …








onsdag 22 januari 2014

Dagens smarta tanke...

En stor upptäckt i sanning…

Idag har jag arbetat med geometriska figurer i åk 1. Man lägger upp övningarna och ger förutsättningar för eleverna att själva upptäcka hur det fungerar. Man kan aldrig vara riktigt säker på vad som verkligen kommer att dyka upp. Dagens bästa upptäckter är:

"Pappret som uppgifterna står på är ju också en rektangel"

"Om man drar en diagonal i en rektangel så får man två trianglar"

Självklart för många vuxna och ändå så fundamentalt för vidare tänkande. Förstår man detta kan man lätt förstå hur man senare räknar ut arean på en triangel t ex.

Dessa båda upptäckter står nu på whiteboarden som dagens smarta tankar onsdagen den 22/1.

Inspirerande…




tisdag 21 januari 2014

Omskolad- Kunskap ingenting för skolan...

Platons idé om kunskap…

Så länge jag arbetat i skolan har kunskap hela tiden nedvärderats. Hur konstigt det än låter så är det en av skolans moderna sanningar. Nä, nu är det färdigheter som gäller och under långa tider har man förespråkat pedagogen som handledare och inte lärare. Jag kan hålla med om att det är lätt att skaffa sig kunskap idag när internet styr våra liv. Jag håller också med om att kunskap inte ska ta över på ett sätt att man inte lär sig helheter och sammanhang. Men man kan sammanfatta mina tankar så här:

Den som kan mycket kan lättare lära sig mer

Ingen mening att använda Wikipedia om du inte fattar vissa grundläggande begrepp. Det krävs en viss allmänbildning för att kunna diskutera processer och ta till sig annan nödvändig kunskap och generellt har det slarvats med detta i svenska skolan. Resultatet blir att läsförståelsen bland annat blir sämre.

Martin Ingvar, en av våra stora kännare på hur hjärnan fungerar, påpekar att vi behöver träna vårt tänkande organ. Gärna genom att lära oss saker utantill. Det stimulerar utvecklingen av vår kapacitet att hantera fakta och tänka i flera led. Detta bygger också på argumenten om att vi inte ska vara rädda för att låta våra elever lära sig en massa saker, även om de kan hitta dem på internet.

Tankarna om att eleverna bara behöver handledare har också gjort att det varit legalt för nästan vem som helst att undervisa. Jag brukar tänka så här: Om inte eleverna behöver lärarnas speciella kompetens och profession så kan de ju lika gärna stanna hemma.

Så mer lärare, lärande och kunskaper tack!







måndag 20 januari 2014

Så många ord...

En av de där idéerna…

Momento Vivere
Carpe diem
Fånga dagen
Livet väntar inte på dem som väntar
Våga leva
Var dig själv

Vi har hört dessa uttryck till leda och ändå är de fortfarande sanna. Men varför följer inte fler dessa uppmaningar?

Kanske för att man måste vara en idiot för att få det att funka. Divine madness heter det på engelska…





söndag 19 januari 2014

Vintergäster...

En av många…

Vårt fågelbord har verkligen blivit en succé. Särskilt nu när snön kommit och lagt sig över landskapet. Det är en mängd olika fågelsorter som på något märkligt vis hittat till utfodringsplatsen. Just nu ser listan ut ungefär då här:

Talgoxe
Blåmes
Pilfink
Nötväcka
Svartmes
Koltrast
Bergfink
Bofink
Stenknäck
Grönfink
Domherre

Av alla dessa arter är jag nog mest inponerad av att stenknäcken hittade hit. Vilket visar att vi inte bor överdrivet långt ifrån skogen.

När jag var med i Fältbiologerna tyckte jag att vi tittade alldeles för mycket på fåglar. På den tiden tyckte jag bättre om att samla på huggormar och snokar. Men just nu på vintern är det väldigt trevligt med fåglar.

Kan vara ett ålderstecken med...

lördag 18 januari 2014

Prylar ut kärlek in...


Om människor…

Fick rådet av Heléne att se filmen "Prylar ut kärlek in". En finsk film om en kille som lägger alla sina saker i ett förråd sedan får han ta ut en sak varje dag under ett års tid bara för att se vad han egentligen behöver men också försöka förstå hur- och varför han köper saker för att vara lycklig. Under hela filmen får man också följa hans kontakt och diskussioner med sin mormor som har har ett särskilt förhållande till.

Redan tidigt i filmen upptäcker han hur lite prylar han egentligen behöver. Efter 100 dagar börjar "lyxprylarna" att komma tillbaka och just där kan man säga att filmen mer handlar om människor och relationer än om vårt beroende av prylar. Ja, faktiskt handlar filmen väldigt lite om prylar som jag trodde att den skulle, utan mer om att vara människa. Porträttet av hans mormor, som under filmen faller illa och senare placeras på äldreboende, är varmt och starkt men även andra relationer som presenteras känns väldigt nära och äkta.

"Prylar ut kärlek in" är en film som handlar om att vara människa och lyckas mer än väl med det. På de 52 minuter som filmen varar får man ett helt liv av tankar.

Har du inte sett den kan du se den på länken nedan och tack Heléne för tipset" ...



Se filmen här



fredag 17 januari 2014

Äntligen någon som tar i frågan...

På tiden…

Jag har ju i olika sammanhang diskuterat det orimliga i att vara feminist idag. Jag har ju av den anledningen valt att kalla mig för neutrist. I den djungel som råder bland hen-förespråkare, manshatare, politiskt korrekta feministmän, barbröstade aktivister och allt annat i spektrat som går under överskriften "feminism" är det svårt att finna sin naturliga plats. Jag hade nog haft lättare att kalla mig feminist vid sekelskiftet eller på 60-talet när det verkligen fanns frågor att ta ställning till. Nu är feminism lika inne som pulled pork och en resa till Thailand.

Just därför var det en befrielse att se Belinda Olssons personliga betraktelse över dagens feminism i programserien "Fittstim- min kamp". Äntligen någon som försöker se vad feminism i dagens Sverige verkligen är. Som en av tjejerna i "Fittstimmet" har ju Belinda all auktoritet att närma sig frågan, något som en medelålders vit man som jag aldrig skulle kunna utan att vara värderad redan innan frågan ställs.

När gamla feminister som Ebba Witt Brattström börjar fundera på om de faktiskt kan stå bakom begreppet "feminist" och argumenterar för att hen-begreppet faktiskt inte hjälper i jämställdhetprocessen måste ses en del i förklaringen till varför så många kvinnor idag har så svårt att ta till sig feminismen. Just dessa frågor försöker Belinda lyfta upp och för en person som mig, som tagit mycket stryk för att jag vägrat kalla mig feminist, känns det som om detta kanske kan bli startskottet till en minst sagt behövlig och utvecklande debatt om vad jämlikhet faktiskt är.

Tycker därför att alla som är intresserade av frågan ska se Belinda Olssons betraktelse. Den ger inga svar, men den får en att börja tänka…

Fittstim- Min kamp




En liten anekdot.
När jag var liten kom kampanjen om att män skulle ta pappaledigt. Min far gick in till sin chef och ansökte om en veckas ledighet för att kunna vara med mig och mina syskon. Hans chef sa då ungefär så här:
"Du får en veckans betald ledighet, men kalla det för **** inte pappaledighet!"

Lite sådär kan jag känna idag. Ge mig ett jämlikt samhälle, men kalla mig för guds skull inte feminist.

Allvarligt på sitt sätt...



torsdag 16 januari 2014

Ett oväntat fynd...

En frusen stackare…

Ute i parken idag för att leta efter spår efter djur. Vilken förvåning när en av eleverna fann en levande larv mitt i vinterkylan. 

Påminner om att naturen alltid är starkare…





onsdag 15 januari 2014

Grundformer...

Grunden till det hela…

Inom konsten talar man om de tre grundformerna (triangel, cirkel och kvadrat) och grundfärgerna (blått, rött och gult). Med dessa komponenter kan man göra i stort sett alla bilder. Den som behärskar dessa grunder kan i alla fall förstå de flesta bilder, då detta ger en förmågan att se enkelheten i detaljerna.

Det moderna samhället tror inte på det enkla och verkar ha fem grundformer (Jag, Vi, Mitt, Vårt och ointressant) och en oändlighet av nyanser (snabb, effektiv, intressant…). Man vill inte sticka ut, men vill i samma stund vara unik i sin nyans. Varför vara blå när du kan vara Knutbygrå?

Inte konstigt att det är så ont om porträttmålare nu för tiden…





tisdag 14 januari 2014

Ljusare...

Inte bara natt…


Idag var första dagen för året där det inte kändes som natt eller skymning när jag gick hem från jobbet. Det löser ingenting men det gör saker lättare...

måndag 13 januari 2014

Väderdag...

Dagens matematik-och-naturvetenskapsuppgift…

Idag har jag börjat mäta vädret med eleverna i åk 1. Passade utmärkt då detta var årets första dag med minusgrader. Jag gillar uppgifter som den här. Man får arbeta praktiskt och nära samtidigt som man lär sig negativa tal och linjediagram. Det är just vid sådana här tillfällen som märker man hur lätt små barn lär sig även svåra saker bara man gör det konkret och tydligt.

Det är ofta vi vuxna som ska krångla till allting…






söndag 12 januari 2014

Fyrfärgsmänniskan...

Åsiktskarta…

Återkommer ibland till att man faktiskt kan använda matematiken till ganska existentiella frågor. Inget speciellt nytt med det. Ämnet  har ju flertusenårig historia, och människorna har inte ändrat sig så mycket under den här tiden.

På 1800-talet väcktes ett ganska ovanligt matematiskt problem. Det var när kolonialmakterna skulle dela upp Afrikas karta som man började fundera på hur många färger det behövdes som minst för att två intilliggande områden inte skulle ha samma färg. Man kom på att det krävdes 4 olika färger, men det var inte förrän 1976 som man kunde bevisa detta med hjälp av en dator.

När det gäller vår egna åsiktskarta så tror vi att det bara krävs en maximalt två färger för att kunna fylla alla områden utan att det krockar. De som försöker se en helhet i saker och ting upptäcker att det ibland krävs hela målarlådan för att få mönstret att gå ihop utan att det ska krocka.

Man har sin sociala färg, sin religiösa färg, sin ekonomiska färg, sin egoistiska färg och en massa andra nyanser till detta. Om man är medveten om detta blir man lätt frustrerad av debatten som förs som ofta är ganska enahanda och därmed sällan riktigt trovärdig. Man kan inte bara se miljö och ekonomi i en fråga t ex, man måste också kanske se till känslomässiga och psykologiska också.

För rent matematiskt krävs det minst fyra synvinklar för att kunna lägga en helhet. Afrika visade oss detta…







Veckans matematikerskämt...

lördag 11 januari 2014

Sista juldagen...

Nu är den ute…

Idag slängde vi ut granen och därmed är julen över för den här gången. Granen har hållit sig bra i år och har inte barrat förrän de senaste dagarna. Trots detta vet man att man kommer att hitta barr på de mest konstiga ställen ända fram till sommaren ungefär.

Så på det sättet lever julen kvar ett bra tag till…








fredag 10 januari 2014

Omskolad- negativt vinstuttag...

Härdande som stål…

I helgen går Vänsterpartiet till kongress. Intressant nu för tiden är att alla partiers kongresser är öppna historier som ofta visas live i TV. Bra för demokratin att se att inom alla partier finns det olika åsikter och att detta faktiskt är grunden för ett kvalitativt politiskt arbete.

Vilket som. Vänsterpartiet kommer att gå på val om att vinstuttag i skolan är ett av de största problemen mot skolans dåliga resultat. Enkel retorik som för de icke insatta är lätt att ta till sig. Men om man då går till botten och tittar på verkligheten, och varför då inte titta på Vänsterpartiets egna verklighet: Fagersta.

Fagersta är en kommun som verkligen styrs av Vänsterpartiet i egen majoritet, och har så gjort i många år. Väldigt ovanligt att ett parti har egen majoritet i en kommun idag, men i Fagersta har man haft det sedan 90-talet. Då kommer det intressanta: Hur fungerar skolan när Vänsterpartiet får bestämma allt?

Enligt Skolinspektionens rapport från 2010 (senaste granskning) får kommunen följande kritik:

  • 27% av niorna har ingen gymnasiebehörighet
  • Man ger inte studiehandledning till nyanlända elever i den mån de behöver
  • Rektorerna och huvudmannen följer inte upp resultaten i skolan tillräckligt
  • Skolan har inte tillräckligt med behörig personal anställd.
Detta är ingen unik kritik mot en svensk skola idag och inte värre än på många andra ställen MEN det visar att skolans problem inte är ideologiska och verkligen inte beror på vinstintressen. Det handlar snarare om ett negativt vinstintresse. Alltså att man står inte upp för de kostnader som styrdokumenten faktiskt säger. På det viset styr kapitalet de kommunala skolorna lika mycket som de fristående. Man kallar det bara för något annat. För de kommunala skolorna och de fria skolformerna har samma budget att arbeta med, och inte ens där Vänsterpartiet har chansen att visa hur skolan ska skötas är resultaten bättre.

Faran just nu i den politiska debatten är inte att ingen bryr sig om skolan utan att så många bryr sig utan att fatta något. För en sak visar ju faktiskt PISA: Vi har en brist på kunskap, utbildning och kompetens...



torsdag 9 januari 2014

Åter i ettan...

Lite så här…

Den här veckan har jag börjat arbeta i åk 1 igen. Det vara många goda år sedan sist och skiljer sig rätt mycket från åk 6, som jag var i förra terminen. Men det är otroligt roligt och inspirerande att arbeta med elever som verkligen brinner för sitt lärande.

Annars känns det mest som på bilden faktiskt…








onsdag 8 januari 2014

Inför valet 2014...

Snart är det dags…

Är en man med ganska stark övertygelse. Just därför brukar jag var ganska säker på vad jag ska rösta på när det blir val. Så inte i år. Tycker de debatter man hör nu för tiden mest handlar om att fördumma varandra eller så är det bara ord med hög valör, men med lite innehåll som flyger mellan talarstolarna. Det är lätt att skåda genom retoriken och därmed finna att det saknas visioner och ideologiska grunder.

Ibland dyker det upp ett miljöparti som är ett miljöparti, ett feministiskt parti som är feministiskt eller ett skolparti som leder skoldebatten, men inte just nu. Det är otroligt enahanda, och när intresset dalar börjar man på allvar att fundera på om man ska få rösta redan som 16-åring.

Jag har därför i år bestämt mig för att verkligen studera partiernas hemsidor för att se vad de egentligen tycker. Antagligen är där lika tomt på innehåll som det är snyggt. För idag är det yta som gäller…





tisdag 7 januari 2014

Var tog alla ninjor vägen? ...

Nostalgi i brevlådan…

Jag tillhör ninja-generationen. Alltså vi som var i tonåren på 80-talet då vågen av billiga videofilmer regnade över vår tillvaro. Ja, egentligen var det inte bara ninjor, det var barbarer och konstiga rymdvarelser med, men det var på något sätt ninjorna som blev mest bestående.

Hur många i min generation har inte byggt och tränat med de mest besynnerliga vapen som kaststjärnor, blåsrör och käppar i alla former. Vi har också tänjt våra stackars ljumskar till bristningsgränsen och tränat hoppsparkar i trädgården. Nästan ingen fick för sig att man kunde gå ner till en klubb och träna på riktigt. Kanske beroende på att det var få klubbar, för att inte säga ingen, där man fick kasta en kniv eller shuriken redan på första lektionen. Nä, de flesta "ninjor" var nog autodidakter med dålig självdistans.

Så idag dök spelet i bilden ovan upp i brevlådan. Får mig att tänka på att det kanske finns en ny vår för alla oss ninja-romantiker. Finns det inte det så kan jag i alla fall fortfarande säga att jag en fena på att kasta kniv. Inte för att det imponera speciellt på någon längre…




måndag 6 januari 2014

Jullov...

Sista dagen med tomten…

I morgon är det dags att börja arbeta igen. Det slår mig att detta är det första riktiga jullovet jag haft på mycket länge. Fast det varit ett mycket trevligt lov ska det bli kul att komma igång igen och få lite ordentliga vanor. Man blir lite försoffad under den mörka årstiden.

Ordning in och granen ut med andra ord…





söndag 5 januari 2014

I vinterträdgården...

Grannarna i sitt nya hus…

Min fru köpte en ny fågelmatare som vi med gemensamma krafter satte upp i buskaget utanför köksfönstret. Allt för att man ska kunna se de små gynnarna när de äter. Hela konstruktionen för en att tänka på Muminhuset i Tove Janssons böcker.

Det tog inte lång tid innan småfåglarna hittade huset och nu är det regelbundet talgoxar och blåmesar där. Idag lyckades min fru efter mycket om och men också få en nötväcka att fastna på bild. Kanske inte den vanligaste fågeln på våra fågelbord och särskilt inte nu i juletider, men attans trevligt är det.

Just nu finns det mycket mat kvar ute i naturen men om en månad kanske det kommer andra spännande fåglar. Det varma vädret kan mycket väl lova spännande arter.

Vi håller korpgluggarna öppna…





lördag 4 januari 2014

Idrottsvinter...

Familjefavorit 1…

Just nu är det goda dagar för oss som gillar att se på sport. Just nu är det JVM i ishockey som gäller, men samtidigt är man intresserad av Tour de Ski och OS som är i antågande. MEN just idag börjar slutspelet i NFL (amerikansk fotboll ni vet). Amerikansk fotboll är det enda som kan få mig att känna att man blivit för gammal. Spelade det under min gymnasietid och önskar ibland att jag satsat ännu mera på det.

Vilket som idag börjar play off-matcherna och då mina favoriter Minesota Vikings och Baltimore Ravens är utslagna får det bli Green Bay Packers som jag håller på. Min fru lutar mer åt Seattle Seahawks.

Med tanke på hur säsongen varit är nog hennes tips det bästa…



Familjefavorit II…





fredag 3 januari 2014

Omskolad III- Det där andra...

Att veta, kunna och förstå…

Så länge jag arbetat i skolan har man talat om "det där andra". Riktigt vad "det där andra" är har jag inte till fullo förstått. Antagligen för att det varierar från individ till individ, skola till skola och kommun till kommun och kan vara en mängd av olika variabler.

För att enkelt förklara detta begrepp skulle man kunna säga att "det där andra" är det som hindrar t ex en lärare från att vara lärare eller en rektor från att vara den pedagogiska ledare han/hon vill vara. Kort sagt arbetsuppgifter eller uppdrag som inte har med det direkta arbetet med eleverna eller uppdraget att göra. I de flesta fall handlar det om administrativa uppgifter, men det kan också vara andra störande element som onödiga möten eller hopplösa nätverk. Antagligen ett fenomen som drabbat andra arbetsställen med utanför skolvärlden men det kn jag inte uttala mig om.

Ofta är det ganska svårt att värja sig ifrån "det där andra" eftersom det ofta bygger på en god tanke eller en önskan om förbättring. Stressande är det i alla fall, och kanske det mest stressande med "det där andra" är att det oftast är svårt att definiera och i många fall mest ligger på det psykologiska planet.

På senare år hör man detta uttryck lite mindre än tidigare. Varför? Antagligen för att det administrativa arbetet för skolans personal har ökat. Så "det där andra" har blivit "för mycket dokumentation" eller "högarna av skrivbordsarbete". Tydligare men lika stressande.

Om "det där andra" existerar eller inte kan man faktiskt inte bevisa. Men vad man än kallar det så är alla arbetsuppgifter som tas från elevernas tid eller från elevarbetet inte bra för undervisningen. Inte bra för samhället heller…





torsdag 2 januari 2014

Mos och ärtor...

En svunnen tid som bör vara svunnen…

Idag när jag satt och läste diverse bloggar och inlägg på nätet så slog det mig hur glad jag är för att jag slipper potatismos blandat med gröna ärtor. Något man fick ofta som barn. På den tiden blandade man också gröna ärtor med ris och kallade det för "risotto". Huvva!

Det är de små sakerna som bevisar att livet inte alltid var bättre förr. Om du inte tror mig, så blanda lite ärtor i ditt mos...

onsdag 1 januari 2014

Med blicken framåt...

Titta! Där är 2014…

Första dagen på det nya året. Normalt brukar jag ge ett eller annat nyårslöfte. Tycker löften som man arbetar emot ger kraft och energi åt ens strävande. 2014 blir ett litet undantag. Det beror på den fas jag befinner mig i just nu. Saker rullar på och frågetecknen är i sig själv vägen och valet.

2014 har alla möjligheter. Jag vill vara öppen för dem vart och ett av dem…