En bild av verkligheten...
Varför är vi människor så förtjusta i att placera allt och alla i fack, följa givna mallar och vara skeptiska till alla som inte tänker på samma sätt som vi tänker oss att de ska tänka? Vissa dagar känns det som om jag sprungit vilse i en labyrint av modeller och förväntningar, där det normala är så normalt att det blir galet.
Men det är inget problem. Man grips bara av panik, bryter ihop och kommer tillbaka. Sedan är allt som vanligt igen. Vad jag nu menar med det? ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar