Negationer och hopp...

En av många...

Jag har ju en teori som säger att vi hittar på mycket i livet just av den anledningen att vi egentligen är ganska rastlösa och/eller uttråkade. Alltså, vi har det så bra att vi inte riktigt vet vad vi ska fokusera på. Vi behöver inte lägga vår tid och energi på att överleva, och då infinner sig en krypande känsla av meningslöshet. En meningslöshet som vi inte riktigt vet var den kommer ifrån och vad vi ska göra med.

I vissa fall skapar vi nya behov för att också skapa en ny mening. När vi har det tillräckligt gott i livet har vi råd att skapa och använda oss av t ex inredningsexperter, och för all del, speldesigners. Många konsulter har också hittat sin livsuppgift i att påpeka våra brister, så vi finner nya behov av att bli bättre. Fast vi var ganska bra redan innan.

Ett mått på att jag nog är inne på något, som kanske inta ska kallas sanning men kanske symptom, är att nätet är fullt av skyltar och meddelanden som det i bilden ovan. Inom taoismen brukar man säga att allting skapar sin motsats. Om jag t ex säger "det där var en fin blomma", så betyder det samtidigt att det finns blommor som inte är fin, alternativt inte lika fina som den där blomman. Jag tror ni förstår vad jag menar.

Alltså. När vi läser alla dessa budskap bör vi inte tänka: "det där var bra och viktigt", utan mer: "det finns någon där ute som inte känner att den är bra och viktig". Då kan du också göra den personen viktig genom att finnas där.

För den där "meningen med livet" fanns där redan innan, och alla vi finns här av en orsak. Att bara vara räcker gott. 

Tänk på det nästa gång det känns lite meningslöst...