torsdag 10 maj 2012

De tre punkterna ...

...

kanske är dags att förklara de tre punkterna jag skriver efter allting. Det är ju inte en slump att jag skriver så. Dom tre punkterna har en ganska lång historia som inte har med skrivande att göra alls, utan är egentligen en meditationsövning från början.

Tänk följande mening: "Gud är allt". Känn den tanken inom er och se den inte som en förnuftmäsigt skriven rad av ord.
Tänk sedan att eftersom allt verkligen menar allt, så kan man sätt vilket ord som helöst efter "är" t ex Gud är en sparv, Gud är gul eller Gud är ingenting. Allt är ett för litet ord eftersom när man tänkt eller skrivit allt, så finns det mer kvar. Bättre att då skriva: "Gud är _". Där "_" är symbolen för allt och allt som allt inte täcker.

Men eftersom man faktiskt skulle kunna skriva "Gud är Gud" så betyder det att man kan skriva vad som helst är allt. Allt är allt, alltså kan man skriva "_ är _" och det är lika stort fast innebörden blir större.

Eftersom "är" binds av tid så stämmer det inte längre för att beskriva det gudomliga. Det skulle kunna "var", "blir" eller "har varit". Helheten är ju på något sätt tidlöst. Dinosaurien var rymdskeppet, om ni förstår vad jag menar. Detta medför att "_ _ _" kommer att bli en tomhet som är så laddad av en transcendental och tidlös helhet. Tre punkter tar mindre plats än tre streck, men betyder för mig samma sak.

Så nu vet ni det. Snart ska jag äta middag...

3 kommentarer:

ERIC SECHER sa...

!!!
Taoism i sin prydo

Monica sa...

Jag har (för) många gånger svårt att avsluta en mening med en enda punkt, det blir gärna tre. För att det känns så tydligt att det inte är slut där, egentligen. Det finns plats att fundera vidare och jag vill inte sätta stopp för de funderingarna...

Onkel Olof sa...

Allt är ju ett flöde...