tisdag 21 augusti 2012

Finns Gud?...

Titta där! Nej, för lite skägg...

Ibland när jag tycker att det är dags för en diskussion av det mer djupsinniga slaget brukar jag öppna med frågan: "Finns Gud?". Frågan är inte så ja- och nejig som den låter. Den handlar mer om tolkningar, men kanske mest om ett rent personligt ställningstastagande eller egna upplevelser. Till och med vetenskapen börjar tala om något högre medvetande som styr utvecklingen.

Utgår man "bokens religioner" är det lättare att ta ställning till om man kan ta till sig gudsexistensen, men börjar man lägga in deism, en rörelse som startade på 1700-talet som bara trodde Gud skapat världen men inte verkar i den, börjar frågan bli lite klurigare. Deismen är lätt att koppla till Darwinismen och då är man helt plötsligt inne på en väg där religion och vetenskap går på samma stig. Fan trott.

Men nu kommer man till det mer intressanta i frågan. I min mening finns det ingen religion som egentligen motsäger sig en gudsexistens. Taoismen och buddhismen, som jag lutar mest emot, motsäger inga gudar eller Gud, även om det inte är det centrala i budskapet och egentligen ganska ointressant i sammanhanget. Men ändå, inget gudstvivel.

Naturreligionerna talar man ofta om "Den stora anden", av vissa indianstammar kallad Gichie Manitou eller Wankan Tanka. Även om detta ligger långt från kristendomens Gud, så är ändå tanken väldigt nära. Mest intressant tycker jag som gammal asadyrkare är att det faktiskt också existerar ett högre väsen inom vår fornnordiska religion. Här benämns den Ginregin, ett väsen som står över själva gudarna. Om detta är ett kristligt implement eller inte må vara en öppen fråga, men ändå, en gudsexistens.

Jag vill inte med detta visa att Gud finns, jag vill bara öppna en tanke. Själv tycker jag att var och en ansvarar för att ta reda på var man personligen står i frågan. För egentligen är svaret inte i det närmaste lika intressant som frågan i sig själv.
– Finns Gud?
– E´ du go i luvan? ...


11 kommentarer:

Henrik i Karlskrona sa...

Och glöm inte panenteismen (pan-en-teism). En synvinkel som absolut passar ihop med kristendomen. Exempelvis Marcus Borg företräder denna syn.

Onkel Olof sa...

Panenteismen ännu ett sätt att förhålla sig till frågan. Ligger rätt nära min syn på att allt är ett...

ERIC SECHER sa...

Festligt att du tar upp denna fråga nästa på klockslaget samtidigt som Stefan Stenudd
(http://blog.stenudd.com/2012/08/god-is-retreating.html)
Allt är ett ..

Onkel Olof sa...

Märkte det :)
Dessutom har en av de kristna bloggarna jag följer börjat blogga igen efter ett uppehåll.

Nytt liv i gammal fråga med andra ord...

Anonym sa...

Nej tyärr... du har helt fel i sak. Ginnregin är en pluralform på Norröna, och har inte det minsta med något högsta väsen i ental att göra.

Begreppet kan inte alls jämföras med någon Manitou eller Wankan Tanka.

Den här villfarelsen dök upp hos Monika Swärd i Asatrosamfundets barndom också, och den brukar visa sig som ett tecken i skyn vart tredje år eller så.

Läser ofta din blogg och har stor glädje av den, eftersom du är en ärlig synkretist, men som Asatroende vill jag bara påpeka att det inte finns någon minsta faktamässig grund till att tolka begreppet så.

Det är bara okunniga "fornsedare" eller de som vill blanda kristendom med Hedendom som tror något sådant.

Ginnregin används i Allvismál som synonymt med Vanerna, upprepade gånger, vilket redan Viktor Rydberg påpekade, och i skaldepoesin likaså.

I Runatal Hávamáls nämns begreppet en enda gång, då Oden själv yttrar det, och förutom det finns det också rikliga belägg från såväl skaldepoesi som en dansk runstenstext, och överallt gäller en pluralform, och visst inte singular.

Polyteism, helt enkelt - skall själv blogga om saken...

Onkel Olof sa...

Tack för kommentaren tannhauser3!
Har läst enorma mängder litteratur om asatro och fornnordisk mytologi. Problemet är alltid källkritiken. En muntlig tradition som skrevs ned när vi i praktiken redan bytt religion.

När det gäller begreppet Ginregin blir man aldrig riktigt klok på ursprunget, eller tolkningarna. Däremot finns det en idé med det som inte alls rimmar illa med den mer schamanistiska och animistiska sidan av asatron, som är mer komplex än folk i allmänhet anar.

För i slutändan är det inte vad källorna säger utan vad som faktiskt finns där ute...

Ser fram emot ditt blogginlägg.

Anonym sa...

så - nu var det äntligten klart - problemet sitter som bekant i det där med källtolkningen...

http://tannhauser3.wordpress.com/2012/08/22/med-onkel-olof-pa-upptacktsfard-efter-ginnregin/

finns det stöd i källorna för att tolka "Ginnregin" som ett särskilt väsen i just ental...

väl mött tills härnäst..

Anonym sa...

så - nu var det äntligten klart - problemet sitter som bekant i det där med källtolkningen...

http://tannhauser3.wordpress.com/2012/08/22/med-onkel-olof-pa-upptacktsfard-efter-ginnregin/

finns det stöd i källorna för att tolka "Ginnregin" som ett särskilt väsen i just ental...

väl mött tills härnäst..

Onkel Olof sa...

Bra inlägg. Förtydligar de otydliga...

Anonym sa...

Frågeställningen är felaktig. Vad ligger i föreställningen om Gud? att ett väsen som ingen sett eller kan förstå har skapat allt och alla och är jättefantastisk? att han strider mot Satan bara för att testa mänsklighetens kärlek till honom? En omnipotens som är ganska svårslagen. Svar: Jidder.

Tycker även att tannhauser3 behöver snyta sig när han kastar omkring att andra är okunniga då hans egen illaluktande blogg innehåller miljontals små grundlösa och förvridna tankar och påståenden.

Onkel Olof sa...

Frågeställningen är i sig inte felaktig. Den handlar inte om att förklara vad Gud är, bara att tanken om en gudsexistens inte är en unik tanke.Frågan var om Gud finns, inte hur han är.

Ska vi blanda in Satan i argumentationen, då diskuterar vi en totalt annan frågeställning. kanske en grund för ett nytt blogginlägg...