Döden definierar livet...
Få ämnen är så svåra för så många som döden. Många undviker gärna detta samtalsämne, fast det egentligen är en så stor del av vår tillvaro. Idag kom vi i alla fall att prata om detta på fikapausen. När man väl kommer igång har nästan alla något de vill förmedla, och så även idag.
Jag tänker att varje människa äger rätten till sin egen kropp och sitt eget liv, och därmed också rätten till sin egen död. För man kan faktiskt tala om en god död, precis som man talar om ett gott liv. En god död är något fint och väldigt värdigt. Man kan till och med säga att en god död är något livsberikande.
Den dagen då det är min tur hoppas jag på en god död, för då kan jag vara trygg i att livet också är, och varit, gott...
(Detta handlar inte om aktiv dödshjälp på något sätt)
4 kommentarer:
När är jag beredd att dö ? När dör jag nöjd ?
När jag inte längre har dåligt samvete .
"Så skall ock jag försvinna
när livet kysst mig nog"
Diktonius
Döden är verkligen ett svårt ämne för den som älskar livet så. Vi vet att den kommer, men inte när och inte hur. Så jag säger som Astrid Lindgren: "döden, döden, döden..." (ett sätt att besvärja den)
Jag tycker medvetenheten om döden gör livet så mycket rikare...
Skicka en kommentar