På tal om rättvisa...

Hmmm...

Idag var jag i Borås. Skulle ta ut lite pengar från minuten, och får reda på av automaten att det tyvärr inte kan mata ut mitt kort. Det har fastnat och jag står där utan cash och utan digitala kontanter. Hör av dig till Swedbank står det på en lapp som kommer ut ur apparaten.

Jag kontaktar Swedbank och blir bemött med en attityd som får mina örsnibbar att färgas röda, det vill säga gör en annars ganska tålmodig Onkel fly förbannad. De kan inte garantera att någon kommer och plockar ut kortet och de stänger klockan ett. Säkerhetschefen ger inga garantier och så vidare.

På något sätt fattar de nog att om de inte försöker få ut kortet så kommer en viss man från Broby att pissa i deras blomkrukor eller ännu värre, så på något vis får de tag på säkerhetskillen som får tag i mitt kort och allt löser sig.

MEN nu kommer vi till problemet. Jag hade klarat mig utan att få tillbaka kortet, eftersom min sambo var med, men det kan de inte ta för givet. De kan inte bemöta mig med en attityd som säger mig att de skiter i om vi får fram ditt kort eller inte. Jag kunde varit strandsatt och saknat andra utvägar, och då hade det varit bedrövligt. Hade de varit lika snabba om jag varit en snäll pensionär eller inte kunnat tala för mig? Just därför blev detta viktigt för mig. Egentligen blev  jag inte arg för de sättet de behandlade mig, utanför för att nästa gång drabbar det någon på riktigt.

Jag tror inte på en total rättvisa i världen, men man kan bry sig och man kan göra en skillnad. En skillnad i det lilla speglar sig i det stora. Men det vet inte den som snabbt får sitt fastnade kort från Swedbank i Borås i framtiden, och jag får inte veta om det blir så, men jag gjorde vad jag kunde i alla fall...