onsdag 21 mars 2018

Smart eller?

Vad är nu det här?

I min fysikutbildning ingår det att intervjua en forskare inom något fysikområde. Jag bestämde mig för Ingemar Ragnarsson, som ägnat merparten av sitt arbetsliv att studera atomkärnor, även om han i grunden sysslar med matematisk fysik. Det var jätteintressant, och fast jag var rätt påläst lärde jag mig massor som jag inte vetat om tidigare.

Men det får mig att fundera lite på det där glappet mellan skolan och forskningen. Ja, då menar jag inte forskningen i pedagogik eller metodik, utan den rena naturvetenskapen. Teorierna Ingemar arbetat med har funnits sedan 50-talet och hans mentor var ledande på området i världen i början på 70-talet. Och ändå har jag aldrig i någon av mina utbildningar fått undervisning om hur en atomkärna egentligen ser ut. Vi lär oss bara att det är en stor klump av neutroner och protoner som primärt hålls ihop av den starka kärnkraften, men inte mer.

Det finns en tro i skolsystemet att de flesta som befinner sig där inte förstår så bra, och då är det bäst att inte ge eleverna för mycket. Hur skulle de klara det? Bedrövlig kunskap- och människosyn.

Jag har många elever som är betydligt smartare än jag. Min erfarenhet, och att jag "läst före i boken" ger mig en viss fördel bara, och kan jag fatta det här så kan mina elever också lära sig det.

Så tack Ingemar för många nya aha-upplevelser!

















Inga kommentarer: