Getingkriget. The Queen strikes back...

En, i sanning, god geting...

Ni som följt min blogg ett tag kommer kanske ihåg mitt krig mot getingarna i komposten förra året. Om ni inte gör det så ska ni inte hänga läpp för det. I vilket fall så har kriget börjat tidigt i år. Igår faktiskt.

Shär på våren kommer de första bi, humle- och getingdrottningarna fram. De flyger lite lulligt omkring och letar efter ett bra ställe och bygga ett samhälle på. tyvärr har de inte upptäckt Sim City än, så vi hus- och trädgårdsägare löper risk att bli deras ny kungarike.

Igår kom en av dessa drottningar in i mitt hus, och i sann buddhistisk anda kastade jag försiktigt ut den igen. När drottningen för fjärde gången fick för sig att vårt vardagsrum var intressant, så tog min sambo ett tillhygge och sopade till. Drottningen försvann till någon osynlig plats i närheten av soffan.

"Den kommer tillbaks och sticker mig", sa jag, och fick den där känslan som kommer krypande. Men timmarna gick och jag glömde bort getingen. Ja faktiskt trodde jag den var död ända tills det brände till i högra bilringen, strax ovanför ena njuren. Fram från kuddarna i soffan bakom Onkel O  raglar en något tilltryckt getingdrottning. Ett rött märke börjar breda ut sig på min rygg.

1-0 till getingen, tänker ni. Inte då. Kvar på golvet ligger en drottning, början på en ny generation stickglada steklar, död. Så egentligen vann jag, Onkel O, med typ 10 000 mot 1. När gjorde Sverige ett sådant resultat mot Vitryssland? ...






Bildens hemsida