Hur ska det gå?
Sedan jag var liten har miljöhoten avlöst varandra. Jordens undergång har alltid varit en nålspets ifrån oss. Jag har forskat lite i de miljöhot som hotat mig sedan barnsben för att få en ungefärlig bild av hur det ser ut. Inte bara nu utan också historiskt. Det visar sig att gemensamt arbete, forskning, internationella avtal och människors vilja att bli bättre faktiskt har gjort att många tidigare miljöbrott nu håller på att långsamt läka sig. När man ser den effekt som många internationella avtal faktiskt haft förundras jag över två saker: Varför kan man inte komma överens om växthusgaserna? och Varför Miljöpartiet varit sådana EU-motståndare fram till de senste åren?
Nedskräpning
Nedskräpning talade man mycket om när jag var liten som ett stort miljöhot. jag har lite fakta om detta:
1950 var vi ca 7 miljoner människor som slängde ca 25 kg sopor var om året alltså ca 175 000 ton sopor som i stort sätt hamnade på soptippen. Man kunde inte heller panta metallburkar och liknande. Nu är vi ca 9 miljoner människor som slänger ca 457 kg sopor per person om året alltså 4 257 000 ton sopor, men nästan alla sopor återanvänds. Antingen eldas de upp i fjärrvärmeverk, eller så källsorteras de, och dessutom importerar vi sopor från Norge och Tyskland för att täcka vårt behov. 99% av våra sopor återanvänds på något sätt enligt den här källan. Det betyder att bara 5 kg per person läggs i deponi, vilket är ca 45 000 ton, alltså mindre än en tredjedel jämfört med 1950.
DDT
Detta var ett bekämpningsmedel som användes i världen för att motarbeta malaria. Det användes även i Sverige och då de anrikas i fettvävnader påverkade de rovdjuren högt upp i näringsväven. Detta fick bl a pilgrimsfalkar och andra rovfåglar att minska drastiskt. DDT är nu förbjudet i Sverige sedan 70-talet, och i västvärlden sedan 80-talet. Detta har gjort att många rovfågelstammar ökat igen. Nu börjar man diskutera att åter använda det i malariabekämpningen.
Försurning
Det stora hotet på 80-talet. Då var ca 23% av Sveriges sjöar försurade. Idag är ca 12,5% försurade. Mycket beror på att utsläppen av svevel i Sverige har minskat med ca 90% sedan 1980, men också att internationellt samarbete har minskat utsläppen med ca 60%. Det finns mycket bra läsning om detta på nätet, bl a den här.
Oljekatastrofer
Oljeutsläpp i stor skala sker fortfarande då och då. När jag var liten var det något av det värsta miljöhot man kunde tänka sig. Idag är man bättre på att upptäcka och spåra oljeutsläpp. Man är också ganska duktiga på att ta hand om en oljekatastrof. Hotet lever, men vi har lärt oss att leva med det.
Ozonlagret
På 1980-talet upptäckte man att ozonlagret höll på att tunnas ut. Tack vara förbud mot vissa nedbrytande kemikalier håller ozonlagret på att sakta återgå till det normala. ca 2050 räknar forskarna med att det ska vara normalt igen. Om ozon kan man läsa här. Nu debatteras det om det tunna ozonlagret har positiva eller negativa följder för växthusgasernas klimatpåverkan.
Övergödning
Övergödningen är ett ganska stort problem idag. Mycket handlar det om kväveutsläpp i luften, som är svåra att rena, och från jord- och skogsbruk. När man läser Jordbruksverkets rapport, blir man både fundersam och nyfiken. Det forskas mycket på hur jordbruket ska minimera sitt behov av gödning. Marken kan ju trots allt inte emot hur mycket som hellst. Med bra analyser kan man minska behovet. Bonden tjänar pengar och naturen slipper gödning. Tror fortfarande att detta område har mycket att göra.
Växthusgaser, dagens katastrof.
1970 var vi ca 8 miljoner människor i Sverige . Då släppte varje medborgare i snitt ut 11,5 ton coldioxid (totalt 92 ton) enligt denna källa. Nu är vi 9 miljoner som släpper ut ca 5,5 ton koldioxid per kapita vilket blir en total på 49,5 ton, alltså nästan en halvering. på 30 år. Då ska man komma ihåg att bilparken i Sverige ökat enormt sedan 70-talet. Detta visar ju på något sätt att problemet går att lösa, om vi bara vill.
Det är inte bra med miljön, absolut inte, men det finns möjligheter att förbättra och vi jobbar på det. Det ska också nämnas att det finns andra mycet påtagliga hot som dioxiner. Men det talade man inte om när jag var liten och jag var tvungen att dra gränsen någon stans.
Men om man ska tala om katastrofer får nästan hålla med Dick Harrysson när han säger: "Tacka vet jag Digerdöden", eller som Zen-mästaren korpen sa: "Fråga dinosaurierna...."
6 kommentarer:
Utmärkt !! Precis vad dysterkvistar som ES och …. behöver.
Mina föräldras generation var större miljöbovar än vad mina barns generation kommer att bli...
Utmärkt !! Precis vad dysterkvistar som som ES och R..... behöver.
Skygglappar levereras gärna av OO!
Roland
Roland
Om skygglappar är att tro på Moder Jord och människors förmåga, då levererar jag dem gärna.
Faktum kvarstår. Att vi var värre miljöbovar på 60-, 70- och 80-talet än vad vi är nu. Så det går åt rätt håll. Ungdomar idag har en miljömedvetenhet. Det ger hopp.
Det som skrämmer mig är girigheten och storhetsvansinnet som inte skyr några medel. Bland folk i allmänhet finns egentligen ödmjukhet och förståelse för vårt beroende. Vad som fattas är en tillräckligt bred social rörelse som kan utmana. Det är inte insikterna som fattas, utan organisationen (som Göran Greider skriver i Ingen kommer undan Olof Palme).
Visst kan vi. Och de positiva sidorna i utvecklingen skall lyftas fram. Ungdomars medvetenhet är verkligen en sådan.
Men miljö är pengar. Något som skapar kapital som inte tar slut.
Vi kanske ska bli miljögiriga...
Skicka en kommentar