tisdag 11 oktober 2016

I dagens fönster...

Äntligen här...

Förstår om många är lite nyfikna på hur det gick med den där glasrutan i socker. Den som jag berättade om igår och som skulle användas till en film i skolan. Ja, det blev en rätt bra historia till slut:

Alltså efter flera timmars arbete med glaset kunde vi i dag konstatera att sockret inte fått den struktur det skulle ha, och att rutan var allt annat än genomskinlig. Men skam den som ger sig. Den kunde fortfarande slås sönder, så vi beslöt att göra en tagning.

Ut med teamet på altanen, upp med greenscreenen och så hoppade skådespelaren genom vår glasruta. Väl färdiga upptäckte vi att kameramannen glömt att slå på kameran! Sånt händer, och i sammanhanget blev det en rätt rolig historia. Så mycket arbete för ingenting. Lyckligtvis kunde datorn fixa det vi behövde utom den där känslan av hantverk.

Väl hemma idag hade mitt museums nya raritet anlänt (se ovan). Så det har varit en rätt bra dag ändå...