I djupet av allting…
Lyssnade på en liten debatt i morse på morgon-TV angående den svenska lånebubblan. Tydligen ökar den hela tiden men mest rädda var ekonomerna för deflation, det vill säga att kronan ökar i värde. Låter helt märkligt i mina öron. Jag kan förstå att hela lönedebatten slås ur spel eftersom en deflation i sig själv är en reallöneökning, men annars borde det vara positivt.
En annan sak jag inte förstår är hur det kan vara en fördel att ta lån. Skattemässigt kan det vara hur bra som helst och så länge jag har levt har det av någon anledning alltid varit dåligt när vi inte lånar och konsumerar tillräckligt mycket. För ekonomin alltså. Men vi får inte låna FÖR mycket, för då blir inte det heller bra. Vissa påstår också att depressionens stora problem var inte att man förlorade en massa pengar och arbeten utan att det inte fanns kapital att låna.
Jag tycker ändå att det är hur skönt som helst att vara skuldfri. För det är att vara fri på riktigt. Ekonomer har jag aldrig förstått mig på och kommer säkert aldrig heller att göra det. Men mitt i debatten kom jag att tänka på ett citat från Galenskaparna i lördags (Svensk humor igen):
"Vi tror att ekonomer är kloka för att ljuset färdas snabbare än ljudet. Vi ser dem som smarta tills vi hör vad de säger"
Precis så känner jag…
5 kommentarer:
Väl talat !
Onkel Olof
"... en sundare livsstil som tär mindre på resurserna."
Var och en för sig eller tror Du att: "Det på något sätt behöver att organiseras?"
Jag har varit din antagonist men?
Roland
Roland
Det vore tacknämligt med mindre diskussion, mer organisation och mer handling.
Vad jag menar är att vi behöver inte diskutera huruvida vem so har rätt eller fel. Redan innan vi visste om växthuseffekten kände vi till att vi levde över våra tillgångar.
Så medan vi väntar på handling och organisation så kan vi ta hand om det saker vi faktisk rår över.
Det är min "religion"…
Du nämner att vara fri på riktigt, det är att vara skuldfri.
Detta äger säkert sin riktighet.
Skuld upplever jag kan vara så mycket mer än bara ett lån till banken. Det kan ex. vara att det finns ett outtalat behov av hjälp och stöd eller annat socialt kapital mellan vänner eller släktingar.
Jag försöker se det på så vis; att man är fri så länge man accepterar sina val, accepterar och bejakar den livssituation man befinner sig i, summerat av de val man gjort eller kunnat göra, som resulterar i denna livssituation.
(Givetvis finns det händelser man inte kan påverka som har spelat in också.)
...men så är jag inte heller skuld fri till banken. =)
Galdarbjelke
Precis så. Man är fri när man accepterar sina egna val.
Men valen är olika för olika människor. Ekonomer drar oss gärna över samma kam...
Skicka en kommentar