Det rätta valet...

Mitt val…

Ju äldre jag blir desto mer försöker jag följa min övertygelse och mitt hjärta. Inte mer än så. Svårt nog kan man tycka. När man gör det får man ofta kommentarer som "men det är ju lätt för dig som…". Sedan kan man fylla på rätt mycket efter punkterna som t ex "..är vit medelålders man med utbildning", "...som inte har barn" eller "…som har de möjligheterna".

Ja, jag klagar inte på mitt liv och jag är anser mig vara rik på många vis. Till och med så att jag är enormt tacksam för det jag fått, för min familj, för mina vänner och alla saker jag fått uppleva. Varje dag tackar jag livet för att jag kan äta mig mätt och för att jag sluppit vara med om krig eller någon annan katastrof; att jag är trygg i mig själv och i min omgivning.

Men mycket av detta handlar inte om att göra rätt val, för det finns inga rätta val, utan om att stå för de valen man gjort. Att "äga" sin egen tidslinje. Det som är mitt hjärtas val är inte någon annans val och kan därför inte jämföras med något annat. När ett val är gjort så är det inte ditt öde utan din möjlighet. Bra eller dåligt. Alltså finns det inga rätta val, men de val som är gjorda är heller inte fel.

Alla kan inte leva i en värld av mossiga stenar och alternativa boende.

Så väljer jag att se det…