I midvinternatten...

Snön lyser upp...

Så här när vi närmar oss midvinter, så förstår man varför den här tiden var så viktig för våra förfäder. Ja, och rätt viktig för oss också, fast kanske på ett annat sätt. Förutom att jag när en längtan efter att gå i ide, så kan jag också känna att ens religiösa jag vaknar till lite.

Mörkret framkallar en viss känsla, som behöver sin näring. Tror inte att det är en slump att man "valde" att låta Jesus bli född ganska nära midvintern. Det får historien att klicka med det där andra liksom. Nästan allt i livet har en praktisk förklaring, men även lika ofta en andlig.

Snön lyser vit på taket
endast det andliga är vaket...