tisdag 31 december 2013

Nytt år ånyo...

Ungefär här…

Då var det är året snart slut vilket på ett sätt är lite lustigt. Inte att det är nyårsafton i sig, men att det just är idag. Vem bestämde att det nya året skulle börja 10 dagar efter vintersolståndet och inte på samma dag? Eller någon liknande dag som är lika återkommande som kungens födelsedag, vårdagjämningen eller midsommardagen.

I vissa kulturer följer man zodiaken och sätter nyår i samband med att vi går in i väduren, något liknande har man i Asien som har sin egen zodiak. Men vi bara väljer att våra månader ska börja ungefär nu, vilket i min mening är på väldigt lösa grunder.

Men eftersom det nu är idag så får man väl anpassa sig och därför önskar jag er alla:


Ett riktigt Gott Nytt År!


Jag återkommer 2014



måndag 30 december 2013

Omskolad II- Vinst eller inte...

Aktuell matematik...

Debatten går het om vinstuttag från företag som driver skolor, vilket blivit möjligt med friskolereformen. En reform som beslutades över blockgränserna. På den tiden arbetade jag i Helsingborg, en stad som var väldigt öppen för friskolor. Det året öppnade flera friskolor och många elever försvann till dessa. Efter en termin kom många av dem tillbaka då det visade sig att kraven var likadana där som i vanliga skolan. Friskolornas pedagogik, som då handlade mycket om eget ansvar för eleven passade inte heller alla elever. Men det var ju tanken med reformen: att mångfalden av skolval skulle öka konkurrensen mellan skolorna och därmed höja kvalitén, men också att eleverna skulle kunna hitta en skola som passade dem bättre.

På det sättet är det fria skolvalet egentligen intressantare ur väljarnas perspektiv än om de olika skolformerna. Vilka krafter styr att man i en familj väljer en annan skola än den närmaste? Detta kan man skriva mycket om, men jag väljer att hålla frågan öppen.

Vilket som. Reformen öppnade upp för föräldrakooperativ, ekonomiska föreningar och lärare som ville driva en alternativ skola. Detta måste man fortfarande se som något positivt i en värld där kunskap inte längre är ett monopol. Därmed också sagt att de flesta friskolor inte har vinst som drivkraft och de flesta styrelser jobbar ideellt. I allt detta måste man också säga att alla skolor i Sverige har samma styr- och kontrollsystem. I många fall kontrolleras friskolorna mer än de kommunala skolorna.

Men sedan kom kom riskkapitalister på att man faktiskt kan tjäna pengar på skolan och då blir det helt plötsligt en annan fråga. Framförallt när dessa också kan gå i konkurs och lämna elever utan betyg och skola. Riskkapitalister är inte kända för tålamod och långsiktighet, något man måste ha om man ska bygga en skola på riktigt.

Nu händer något spännande. I den politiska retoriken låter det som om alla friskolor är vinstdrivande och många politiska partier gör detta till sin stora fråga utan att egentligen se till helheten. Farligt. men pekar också ut varandra som de skyldiga till allt detta. Roten till allt ont är reformen i sig själv. Inte bara blir skolan spekulativ, den segregerar skolan ännu mer.

I mitt skolliv har jag alltid valt den kommunala skolan, även om erbjudanden kommit från friskolor. Jag tror på att den kommunala skolan är god nog och lika utvecklingsbar som friskolan. Men det är en annan fråga. Men min inställning är solklar: Vinstuttag är inte problemet. Friskolereformen är inte problemet. Problemet är valet i sig själv. Eller egentligen, vår oförmåga att göra aktiva val.

Många föräldrar gör aktiva val när de sätter sina barn i olika skolor. De borde aktivt kolla upp hur dessa skolor styrs och vilken pedagogik de har. Tror man att ett riskkapitalbolag driver en skola bäst, så får man kanske lära sig att ta baksidan av detta med. Man får ta en risk helt enkelt. Efteråt hjälper det inte att gnälla.

Frågan man borde ställa sig som förälder vid ett skolval är:
Kan den här skolan ge mitt barn det som läroplanen och skollagen förespråkar?

Ur det perspektivet blir vinst- eller inte vinst, kommunal- eller friskola ganska ointressanta frågor...


Bildens hemsida

söndag 29 december 2013

Omskolad I - Flumskolan...

Flumgardist…

Det talas mycket om flumskolan i Sverige. Det är den skolan som Björklund valt att försöka få bort. Han vill ha tillbaka ordning och reda i skolan genom att öka andelen test, införa betyg och ge skolan större befogenheter att skapa studiero. Huruvida detta är rätt väg eller inte kan diskuteras till döddagar. Många ser detta som ett stort steg tillbaka till en skola likt den vi hade för 50 år sedan med Björklund som dess överbefälhavare. Faktum är att vi på många sätt haft en "flumskola" i Sverige, men min bild av den här skolan bygger på följande:

Så länge jag arbetat i skolan har vi haft en mycket bra läroplan och ett hyfsat bra betygsssytem. Tyvärr var Lpo -94 (förra läroplanen) alldeles för otydligt skriven. För att ta ett exempel: Det stod att en elev ska ha "en viss kunskap om sin hembygd". Vad betyder det? Att läraren visar klassen var kyrkan står, eller ett stort temaarbete på en termin? Här kan man tolka fritt. Skolorna la massor av tid på att fundera ut vad man faktiskt skulle lära ut och hur man sedan skulle bedöma det. Allt med bästa vilja och med stor energi, men väldigt rörigt.

Skolan har varit en plats för utbildning där utbildning inte varit viktig. Fast styrdokumenten egentligen ger stöd åt det har skolan varit full med folk som arbetar med saker de egentligen inte varit utbildade för. Obehöriga lärare, lärare som undervisar fel ämnen, militärer, outbildade och en massa andra har tillåtits att verka i skolan. I vissa fall med fackens beskydd och stöd. Under samma tid har också lärarutbildningen i vissa avseende varit undermålig. När jag som rektor (i början på 2000-talet) upptäckte att de lärarkandidater som kom ut till oss fick välja läsinlärning som tillvalsämne ringde jag upp rektorn för Malmö högskola och sa att de lärarna han utbildade ville jag inte anställa. Detta säger en hel del. För jag menar: om inte bra utbildning är viktig i skolan, var ska den då vara viktig? Jag gick också den gamla rektorsutbildningen ett tag och den lärgrupp jag var med i ifrågasatte varför man inte ställde mer krav på oss som skulle leda skolan de närmaste 20 åren, men fick bara lulliga svar från våra handledare.

En annan sak som i mina ögon flummat till skolan rejält är vår övertro på arbetet med trivsel. Det har varit så viktigt att alla trivs att det blivit viktigare än att man faktiskt lär sig något. Så korkade är inte våra elever. En elev som utvecklas trivs och mår bra. Alltså om vi blir bättre på att lära elever saker så upplever de skolan som trevligare. För fastän utbildning i många avseende inte är viktigt i den skola som varit, så är det faktiskt det som eleverna går till skolan för att få. De vill lära sig och de vill ha en lärare som tror att de kan lära sig. Om de inte lär sig något så har de roligare på annat håll, faktiskt.

De elever som i år skrev PISA började skolan i den här röran. Det kan vara bra att veta.

Har man detta med sig i tanken så kan följande reformer i skolan ses som ett stort steg i rätt riktning:

  • Nya läroplanen är tydlig och det nya betygssystemet är riktigt bra. Utrymmet för egen tolkning har minskat betydligt. Skolverkets kommentarmaterial är också riktigt välskrivna.
  • Äntligen inför man lärarlegitimation och ställer krav på att man faktiskt är utbildad i det man undervisar i.
  • Den nya rektorsutbildningen är krävande men hundra gånger bättre än den gamla. Äntligen ställer man lite krav och examineras det ordentligt.

Om läsinlärningen är tillbaka som huvudämne på lärarhögskolorna har jag inte kollat upp, men jag hoppas verkligen det är så. För Sverige har alla förutsättningar att ha världens bästa skola, men den kräver världens bästa lärare...



Bildens hemsida




lördag 28 december 2013

20 år i kunskapens korridorer...

En dag i ett arbetsliv…

Det är nu 20 år sedan jag tog min lärarexamen och började min resa i det svenska skolsystemet. Det har varit en mycket händelserik tid med ett flertal regeringar, läroplaner och betygssystem. Jag har haft förmånen att få arbeta i alla årskurser från förskoleklass till årskurs 6. Mitt arbete har också gett möjligheten att träffa en massa spännande människor, få ta del av den ena metodiken efter den andra men också getts möjligheten att få resa till andra länder.

Under min tid i skolan har jag inte bara varit lärare utan också rektor, projektledare och ansvarig för modersmålsundervisning. Kort sagt: jag har testat det mesta man kan göra i skolvärden och givetvis har jag många idéer och funderingar kring den värld i vilken jag verkat i halva mitt liv. Jag har dock medveten undvikit att blogga om mitt arbete eftersom jag försöker dela på mitt offentliga- och mitt privata jag då det är många som inte kan se den skillnaden.

Nu känns det ändå relevant att sammanfatta mina tankar om detta ämne som så många verkar kunna allt om, men ändå ingen tycks fatta. För faktum är skolan är i mångt och mycket samhällets "stora förvirring". En förvirring som borde redas ut på riktigt.

Därför blir detta dagen då jag börjar min sammanfattning…





fredag 27 december 2013

I alla dessa världar...

En eller fler? Det med…

Såg på "Vetenskapen värld" på Svt 2 i måndags. Det handlade om att vissa forskare påstår ett det inte finns ett universum utan flera. De förklarade världen ungefär som en stor ost med en massa bubblor i och alla dessa bubblor var olika universum.

Jag tar detta till mig, även om jag inte kan räkna på det eller egentligen förstår det. En sak förstår jag dock: att allting existerar i och av varandra och även den lilla värld som jag rör mig är en oändlighet av små världar. Makrokosmos är uppbyggt av mikrokosmos'. Ett mönster som går igenom allt och där ingenting är oväsentligt i sin del.

Just därför måste man återigen återkomma till värdet av att vårda sitt lilla mikrokosmos. Det lilla påverkar det lilla som påverkar det stor som påverkar helheten.

Vårt ansvar förklarat genom kosmologerna och fysikerna. Man behöver inte alltid vara religiös för att tro…





torsdag 26 december 2013

Downshifting V...

Hemlagat är bäst…

I år har min familj valt att hålla ner priset på julklapparna. Tanken var att de skulle kosta som en trisslott, att man gjort dem själv eller köpt dem på en loppis. Jag valde alternativet att göra mina klappar själv vilket resulterade i skivan på bilden ovan. Tillsammans med min frus hemlagade godis blev det så "juligt" som man vill ha det.

Det har varit en mycket trevlig jul i år och för 30 kr får man riktigt roliga julklappar. Det tar lite mer tanke- och handlingskraft men på totalen är det värt det.

Om alla håller sig inom ramarna blir det bra. De enda som gnisslar tänderna åt detta är nationalekonomerna, men vem bryr sig om dem?. Det är ju trots allt familjen som julen handlar om…





onsdag 25 december 2013

Enkelt ska det vara..


Pampigt och enkelt…

Så här i juletid blir det lätt att man hamnar lyssnandes på olika julkonserter och shower. De flesta är helt ok och en sak man slås av är hur många duktiga körer och musiker det finns där ute i julemörkret. Men samtidigt som jag konstaterar det märker jag också hur komplicerat man gör det mesta. jag gillar när man tar en bra låt, som många av våra julvisor är, och bara bränner av dem rätt upp och ner. Inte en massa omskrivningar eller konstiga stämmor.

En bra låt är alltid en bra låt och blir ofta bara sämre av att den ska "tolkas". Däremot kan en bra artist eller kör ta en mindre välskriven låt och få den att låta gudomligt genom att omarbeta den. Svår balansgång det där.

Så just nu sitter jag och saknar en riktigt bra konsert med vanliga, men bra, julvisor som någon sjunger enkelt men stämningsfullt och som man känner igen. Jag hoppas också slippa höra Carola eller Peter Jöback framföra "O Helga Natt", en låt som kräver en ordentlig pipa som färre artister har än det antal som väljer att framföra den.

Nu sitter nog många där ute och håller absolut inte med mig. Det gör ni rätt i...


Bildens hemsida