Var tog alla ninjor vägen? ...

Nostalgi i brevlådan…

Jag tillhör ninja-generationen. Alltså vi som var i tonåren på 80-talet då vågen av billiga videofilmer regnade över vår tillvaro. Ja, egentligen var det inte bara ninjor, det var barbarer och konstiga rymdvarelser med, men det var på något sätt ninjorna som blev mest bestående.

Hur många i min generation har inte byggt och tränat med de mest besynnerliga vapen som kaststjärnor, blåsrör och käppar i alla former. Vi har också tänjt våra stackars ljumskar till bristningsgränsen och tränat hoppsparkar i trädgården. Nästan ingen fick för sig att man kunde gå ner till en klubb och träna på riktigt. Kanske beroende på att det var få klubbar, för att inte säga ingen, där man fick kasta en kniv eller shuriken redan på första lektionen. Nä, de flesta "ninjor" var nog autodidakter med dålig självdistans.

Så idag dök spelet i bilden ovan upp i brevlådan. Får mig att tänka på att det kanske finns en ny vår för alla oss ninja-romantiker. Finns det inte det så kan jag i alla fall fortfarande säga att jag en fena på att kasta kniv. Inte för att det imponera speciellt på någon längre…

Jullov...

Sista dagen med tomten…

I morgon är det dags att börja arbeta igen. Det slår mig att detta är det första riktiga jullovet jag haft på mycket länge. Fast det varit ett mycket trevligt lov ska det bli kul att komma igång igen och få lite ordentliga vanor. Man blir lite försoffad under den mörka årstiden.

Ordning in och granen ut med andra ord…

I vinterträdgården...

Grannarna i sitt nya hus…

Min fru köpte en ny fågelmatare som vi med gemensamma krafter satte upp i buskaget utanför köksfönstret. Allt för att man ska kunna se de små gynnarna när de äter. Hela konstruktionen för en att tänka på Muminhuset i Tove Janssons böcker.

Det tog inte lång tid innan småfåglarna hittade huset och nu är det regelbundet talgoxar och blåmesar där. Idag lyckades min fru efter mycket om och men också få en nötväcka att fastna på bild. Kanske inte den vanligaste fågeln på våra fågelbord och särskilt inte nu i juletider, men attans trevligt är det.

Just nu finns det mycket mat kvar ute i naturen men om en månad kanske det kommer andra spännande fåglar. Det varma vädret kan mycket väl lova spännande arter.

Vi håller korpgluggarna öppna…

Idrottsvinter...

Familjefavorit 1…

Just nu är det goda dagar för oss som gillar att se på sport. Just nu är det JVM i ishockey som gäller, men samtidigt är man intresserad av Tour de Ski och OS som är i antågande. MEN just idag börjar slutspelet i NFL (amerikansk fotboll ni vet). Amerikansk fotboll är det enda som kan få mig att känna att man blivit för gammal. Spelade det under min gymnasietid och önskar ibland att jag satsat ännu mera på det.

Vilket som idag börjar play off-matcherna och då mina favoriter Minesota Vikings och Baltimore Ravens är utslagna får det bli Green Bay Packers som jag håller på. Min fru lutar mer åt Seattle Seahawks.

Med tanke på hur säsongen varit är nog hennes tips det bästa…

Familjefavorit II…

Omskolad III- Det där andra...

Att veta, kunna och förstå…

Så länge jag arbetat i skolan har man talat om "det där andra". Riktigt vad "det där andra" är har jag inte till fullo förstått. Antagligen för att det varierar från individ till individ, skola till skola och kommun till kommun och kan vara en mängd av olika variabler.

För att enkelt förklara detta begrepp skulle man kunna säga att "det där andra" är det som hindrar t ex en lärare från att vara lärare eller en rektor från att vara den pedagogiska ledare han/hon vill vara. Kort sagt arbetsuppgifter eller uppdrag som inte har med det direkta arbetet med eleverna eller uppdraget att göra. I de flesta fall handlar det om administrativa uppgifter, men det kan också vara andra störande element som onödiga möten eller hopplösa nätverk. Antagligen ett fenomen som drabbat andra arbetsställen med utanför skolvärlden men det kn jag inte uttala mig om.

Ofta är det ganska svårt att värja sig ifrån "det där andra" eftersom det ofta bygger på en god tanke eller en önskan om förbättring. Stressande är det i alla fall, och kanske det mest stressande med "det där andra" är att det oftast är svårt att definiera och i många fall mest ligger på det psykologiska planet.

På senare år hör man detta uttryck lite mindre än tidigare. Varför? Antagligen för att det administrativa arbetet för skolans personal har ökat. Så "det där andra" har blivit "för mycket dokumentation" eller "högarna av skrivbordsarbete". Tydligare men lika stressande.

Om "det där andra" existerar eller inte kan man faktiskt inte bevisa. Men vad man än kallar det så är alla arbetsuppgifter som tas från elevernas tid eller från elevarbetet inte bra för undervisningen. Inte bra för samhället heller…

Mos och ärtor...

En svunnen tid som bör vara svunnen…

Idag när jag satt och läste diverse bloggar och inlägg på nätet så slog det mig hur glad jag är för att jag slipper potatismos blandat med gröna ärtor. Något man fick ofta som barn. På den tiden blandade man också gröna ärtor med ris och kallade det för "risotto". Huvva!

Det är de små sakerna som bevisar att livet inte alltid var bättre förr. Om du inte tror mig, så blanda lite ärtor i ditt mos...

Med blicken framåt...

Titta! Där är 2014…

Första dagen på det nya året. Normalt brukar jag ge ett eller annat nyårslöfte. Tycker löften som man arbetar emot ger kraft och energi åt ens strävande. 2014 blir ett litet undantag. Det beror på den fas jag befinner mig i just nu. Saker rullar på och frågetecknen är i sig själv vägen och valet.

2014 har alla möjligheter. Jag vill vara öppen för dem vart och ett av dem…