lördag 31 december 2011

I de sista timmarna…

Onkel, havet och framtiden…

Morgonen är gnistrande vacker, denna nyårsafton. Efter viss väntan kom kylan och solen samtidigt, paradoxalt nog. Vädermässigt har året som gått varit lite ovanligt. För precis ett år sedan var det knädjup snö, idag blommar julrosorna utanför knuten och syrenerna knoppas. Naturen ställer om sig, även om inte vi gör det.

Därför tror jag på framtiden, även om det ser lite hackigt ut just nu, och just därför vill jag verkligen önska alla läsare följande:

Gott Nytt År!
Från Onkel Olof

Och ta hand om er därute…

fredag 30 december 2011

Ärlig eller anti?

Antimateria. Fysikalisk taoism…

Rent taoistiskt sett så har allting en motsats. Om jag till exempel säger att något är bra, måste jag samtidigt mena att det finns något som är dåligt annars vore det meningslöst att säga. Begreppen är i sig själv en jämförelse och ett sätt att sortera världen. Mycket mänskligt och mycket naturligt.

Nu är det så, har jag märkt, att motsatser i sig själva tycks räknas som egna enheter eller åsikter. Många religioner och politiska idéer är egentligen bara en motreaktion på något annat. Gnäll i vackra ord skulle man kunna säga. Är jag buddhist för att jag tror på Buddhas lära, eller för att jag är så trött på andra religioner? Inom politiken är missnöjespartier ofta mycket populära. Vi vill störta etablissemanget, men vet inte vad vi vill ha istället. Men det är alltid lätt att vara anti, och i en debatt eller religionsfråga är det ofta en fråga om något är bra eller dålig, inte en diskussion där man ställer två idéer eller uppfattningar mot varandra med både för- och nackdelar.

Jag har märkt att de personer som verkligen tror eller verkligen är övertygade om sina idéer, det vill säga är ärliga mot sin sak och sig själva, har lättare att lyssna på andra och förstå dem med. Tvivlarna, de osäkra och pessimisterna är ofta de som hörs mest, skriver längst och har svårast att ta till sig nya saker.

Så fråga dig alltid när du ska ta ställning: "Är jag ärlig eller anti?"
Svaret är inte alltid så givet som man tror…

torsdag 29 december 2011

Längtan till havet…

Aktivt rogivande…

Nu när man firat jul i snart en vecka börjar man känna sig lite "försoffad". Maten smakar inte lika bra, man börjar bli seg i huvudet av all läsning och magen känns som om man blandat gröten med gips.

Då går man in i nästa stadium, då man längtar till hälsosam mat, motion och aktivitet. Har därför idag hunnit göra de sista bankärendena för året, diskat och nu sitter man skriver på en blogg. Det är väl balansen som gör sig påmind.

En promenad vid havet hade varit skönt nu. Frisk luft, himmel och vågor. Får bli nästa projekt…

onsdag 28 december 2011

Systemet fortsätter att växa...

En del av systemet, eller en del utanför systemet?Det är frågan…

Hörde på radion att svenska folket fortsätter att belåna sina bostäder. Mer än reallöneökningarna. Vem har ansvar för detta? En vettig fråga innan bubblan spricker. För när bubblan exploderar så är det, som vanligt, politikerna och finansmarknadens fel. Det vi börjat kalla för "Systemet".

Men jag anser fortfarande att systemet är vi, som väljer att handla för mer än vi egentligen har råd med. Vi som inte vill ha något senare utan nu, och värderar saker högre än vad de egentligen är värda. Ekvationen är tydlig.

Vi gör valen, och låter andra ta skulden. Rätt mänskligt egentligen…

tisdag 27 december 2011

Mellankoli…

Bilden får representera den där känslan…

Mellandagarna ger tid till eftertanke. Hela natten har de blåst ganska kraftigt, vilket gör att man sovit extra gott. Lite konstigt det där med vädret och mig. Ju sämre väder, desto bättre sover jag. Man bara kryper ner under täcket och tänker: "Tur man slipper vara ute i det där", sen sover man som ett barn. Man kanske borde tänka så om fler saker.

Bilden ovan är ganska intressant. Jag googlade ordet "mellandagar" och då kom den upp som bild. Tror den innehåller ett hemligt meddelande som hjärntvättar oss att gå på mellandagsrea. Om inte annat är den ganska rolig.

Det blir ingen rea för Onkel O i år. Någon måste ju tänka på balansen…

måndag 26 december 2011

Längtan till landet…

Vilt på ett annat sätt…

Julen är en mycket intensiv tid. Full av möten, förväntningar och sociala färdigheter. Det är inte utan att man börjar längta ut till skogen och lugnet. Att få sitta på en sten och lyssna till susandet i träna och de där andra ljuden som man man bara kan höra bland träden.

När man sen suttit där en stund så blir man sugen på en skinkmacka igen. Det handlar om kontraster, och det handlar om balans…

söndag 25 december 2011

Dagen efter…

Apelsinerna är kvar. Tomten är borta…

Har haft en mycket trevlig julafton med familjen. Men trots att julafton ar trevligt så är nog juldagens lugn den riktiga julkänslan. Nu ska julböckerna läsas och resterna ätas. En liten oas i helgen innan man ger sig av på mer resande och mer fest.

Kanske hinner man med en liten tur runt byn också. Men idag är det juldagen, så man kan inte vara helt säker på att något alls blir gjort. En riktig helgdag med andra ord…

lördag 24 december 2011

fredag 23 december 2011

I Onkel Olofs värld…

Så här ser den ut…

Någonting med den här bilden har det där i sig som känns väldigt mycket jag. Det stormfällda trädet över den snart mosstäckta stengärdesgården säger något om tiden och livets cykler. Ett ögonblick av ålderdom, och en insikt om förgänglighet.

Sådan är den. Onkel Olofs värld…

torsdag 22 december 2011

Nu är det dags att rädda fröna…

Bilden får tala för sig själv…

Så var det dags då. Alla feminister kan luta sig tillbaka och se tiden an. Vi män är utrotningshotade. Fick ett inbetalningskort från Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) idag. Dagens insamling handlade om att vi måste rädda oss män. Ja på allvar, det var inget försenat aprilskämt.

Enligt undersökningar produceras män häften så mycket sädesceller nu som på 50-talet. Varför är det så då? Jo, för att många miljögifter idag fungerar som syntetiskt östrogen (kvinnligt könshormon). Mer behöver man väl inte säga.

SNF har varit väldigt framgångsrikt med att rädda pilgrimsfalken. Hoppas pilgrimsfalkarna kan hjälpa oss…

onsdag 21 december 2011

Vackert förfall II...

Skönhet i världsklass…

Hittade oljefatet ovan på en skjutbana utanför Broby. Vet man att det står i Skåne kan man se det som en ganska kul föremål, som någon skjutit hål i på skoj. Hade samma bild tagits från många andra delar av världen, skulle insikten vara något annat.

Påminner om den trygghet vi lever i. Vi borde vara mer tacksamma…

tisdag 20 december 2011

Julöl, pissrännor och jämlikhet…

Detta duger med…

Idag fick jag lust att göra ett span om en modern företeelse. Jag är en stark anhängare av pissrännor. Jag till och med startade en liten aktionsgrupp för några år sedan kallad MRAPS (Mäns Rätt Att Pissa Stående), pissrännans vänner. Det fanns nämligen ett påbud ett tag att även vi män skulle sitta på toaletten, men där fanns en gräns, i alla fall i min värld.

Detta kan låta som en mycket snäv fråga i verkligheten men nu har jag märkt en spännande trend, nämligen att kvinnor använder herrtoaletten på större samlingslokaler. Med tanke på att vi män för det mesta inte behöver båsen på herrtoaletten, så passar vissa kvinnor på att låna dem för att slippa en lång kö till "puderdosan". Smart. De flesta män verkar dessutom inte bry sig nämnvärt.

Som neutrist tycker jag att det är onödigt med herr- och damrum, även om jag kan förstå att kvinnor föredrar det. Men tänk att pissrännan kunde göra så mycket för jämlikheten! Får nog kalla MRAPS för ett jämställdhetsparti i fortsättningen…

måndag 19 december 2011

Kaos är granne med Gud…

Oordning i ordningen. Vackert blir det i alla fall…

När man är ute i naturen slås man ofta av hur slumpen skapar skönhet. En hög med stenar, ett vindpinat träd eller en rotvälta kan vara otroliga skulpturer. Ingen verkar ha tänkt, det bara liksom blev så, och ändå finns det många som anser att naturen är uppbyggd med matematisk och logisk precision. Som den gamla stofilen Fibonacci till exempel, men han är långt ifrån ensam.

De som forskar på kaosteori har ju funnit att vissa mönster kommer med regelbundenhet. Har även mött folk som ser naturens logiska uppbyggnad som bevis på att vi är skapade av ett högre medvetande, en gudsexistens. Det ligger i var och en av oss att tolka det själv.

Kanske är det kaos. Kanske är det ordning. Egentligen behöver vi inte veta. Det räcker med att uppskatta dess följder…

söndag 18 december 2011

Vad firar vi egentligen?

Jesus, de fromma och häxan Gulli, en familjetradition…

Så här när det är 4:e advent kanske man ska ta sig en fundering över vad vi firar och dyrkar i dessa juletider. Sitter man på ett berg och studerar världen, skulle man kunna tro att julen är Mammons fest, även om julhandeln är trög i år. Tomten är, som vanligt, populär och får symbolisera den gamla folktron som ännu inte släppt taget om våra religiösa liv.

I många hjärtan tror jag att julen är ett firande av känslan man hade som barn. En rit att återskapa och fira barnet inom oss. I min familj representeras det av att julkrubban har en extra figur (se ovan). Det är häxan Gulli, en tant som jag och mina kompisar trodde bodde i en elstation när vi var i 5 år. 37 år senare lever hennes ande kvar i det undermedvetna och måste givetvis firas då och då.

Annars det jag rent religiöst firar varje år är midvinter (den 22:e i år). Då brukar jag tända en massa ljus, äta god mat och fira att det går mot ljusare tider, och att det deprimerande mörkret börjar försvinna. En fin tradition.

Julafton då? Ja då firar man att Kalle Anka visas kl 15:00, att man blivit äldre och att det är gott att vara med sin familj. För på något sätt är nog familjen det viktigaste under julfirandet. Till och med viktigare än julmust…

lördag 17 december 2011

Jul i faggorna…

Julen närmar sig den lilla stugan…

Intressant dag idag. Julstöket har börjat, med inköp av julmat och julgran. Det ska stekas köttbullar och städas i alla rum. Rätt avslappnande fast det tar lite tid. Precis som om man måste förtjäna några dagars julfrid genom att först arbeta ihjäl sig. En sorts balans i sig själv.

Snart blir det kaffe och saffransbröd. Sen ska jag träna på att tindra med ögonen och slå in lite julklappar. Måste erkänna att jag gillar det på något sätt…

fredag 16 december 2011

Flyta med...

Anpassande vapen...

Varje dag när jag kör till jobbet så kör jag genom Skånes mittpunkt, det vill säga Höör. Höör är en väldigt trevlig kommun med mycket att uppleva och fin natur, så jag kan rekommendera er att åka dit. Varför vill jag då skriva om Höör? Jo, i höör har man en speciell liten trefikregel, som jag skulle vilja beskriva den så här:

"Det fordon som kör fortast i en rondell har företräde "

En ganska idiotisk regel tycker man varenda gång man närmar sig en rondell, och det finns några stycken i Höör. Eftersom jag inte förstått regeln har jag dessutom varit nära att köra in i andra medtrafikanter, då jag trodde att först in hade företräde.

Men nu infinner sig den spännande mänskliga egenskapen, man anpassar sig. Numera tycker jag det är helt naturligt att lämna företräde för fartdårarna. Är detta en bra anpassning? Jag vet inte, men då min livsfilosofi handlar om att flöda med, så kanske det bara är ett tecken på något annat.

Jag tror de flesta system och kommuner har liknande oskrivna lagar. Man måste lära sig dem, men måste man anpassa sig?

torsdag 15 december 2011

Frusen skönhet…

I väntan på vintern…

Vissa saker är nästan vackrare döda än levande. När jag tog bilden ovan tänkte jag: "Precis som snökristaller". Kanske är likheterna fler och större…

onsdag 14 december 2011

Köldens blomma…

Värmande syn i vintermörkret…

Man kan fortfarande hitta saker i naturen som verkligen lyser upp. Blomman ovan fann jag i en skog nära här. Jag må vara kritiserad för min tro på naturens inneboende förmåga att alltid anpassa sig och leva på, trots mänsklig påverkan, men man hittar alltid något som ger hopp och styrka.

Vilken art det är vet jag inte, men egentligen spelar det ingen roll. Hade jag fått bestämma hade jag döpt den till Vinterljus…

tisdag 13 december 2011

Ärlighet i tiden…

Ärlighet. Ett tecken i tiden…

Det finns en gammal zen-anekdot som handlar om en man som kommer till zenmästaren och säger att han tycker det är svårt att vara ärlig för han är rädd att göra människor ledsna. Zenmästaren svarar då: "I så fall är du inte tillräckligt ärlig".

Är det inte så det är i livet? Vi kan ta sanningen, för den känner vi till, men lögnen sårar oss väldigt. I långa loppet gör ärligheten oss trygga även om den kortsiktigt kan vara smärtsam. Tror någonstans ändå att vi är mer ärliga mot andra än mot oss själva. Så var ärlig mot dig själv, så kanske du upptäcker det ärliga i resten av världen med…

måndag 12 december 2011

Korpen och jag…

Korpen på min kilt…

Korpen är en spännande fågel, och jag har alltid gillat den skarpt. Många förknippar fågeln med begreppet "olyckskorp", vilket jag kan se som lite orättvis benämning. Korpar är fruktansvärt lekfulla och kreativa.Såg en gång en naturfilm där korparna på ett zoo satt på vildsvinens ryggar och retade upp desamma, bara för nöjet att få rida på dem. De lär också kunna flyga upp och ner, något som jag gärna skulle vilja se.

Ibland när man är ute i markerna kan man höra korparna kraxa till varandra. Ibland verkar dom ha förbaskat mycket att säga, eller så vill de bara ha uppmärksamhet. De lär också vara fåglar som är bra på att lösa olika problem, bara de får en belöning av något slag.

Lekfulla, pratiga och smarta med andra ord. Lite som min egen myt om mig själv. Därför är det en korp som håller ihop min kilt. Det känns tryggt på något sätt…

söndag 11 december 2011

Din plats i näringsväven…

De nya rovdjuren lämnar märkliga spår…

Hittade detta välbyggda jakttorn på en av mina skogspromenader. Det får en att tänka på det komplexa med näringsväven, eller näringskedjan som man talade om när jag var liten. Ni vet haren äter gräset och blir uppäten av räven som dör och blir nytt gräs.

De flesta stora rovdjur har sedan länge försvunnit från stora delar av vårt land. Detta skulle innebära att det blev ett överflöd av deras byten, t ex älgar, rådjur och harar. Nu har det inte blivit så eftersom människan tagit rovdjurens plats i näringsväven. Ett stort ansvar, i min mening. Många jägare tar detta ansvar, och det är inte dom som egentligen är det moraliska problemet.

För frågan är: "Har vi tagit en plats i näringsväven som inte är vår, eller är detta en del av vår natur och därmed en naturlig utveckling?"

lördag 10 december 2011

Hedniska tider…

En budbärare från forntiden, eller?

Blev omskriven på följande blogg, vilket kändes lite hedersamt. Hade tappat bort ordet "hedning" i min vokabulär. Har inte haft samma innebörd sedan buddhismen blev godkänd som religion för något år sedan. På något sätt visade det att det religiösa etablissemanget inte längre bara innesluter bokens religioner (islam, kristendom och judendom).

För sanningen är ju den att många idag söker sina egna vägar i äldre och nyare läror. Skillnaderna är inte så stora mellan olika religioner som många tror. På något sätt är ju alltid en god människa en ganska trevlig person, och omtyckt vill ju alla vara.

Jag väljer att ha ett öppet sinne för andra och deras övertygelse. Världen blir så mycket mer spännande på det sättet. Hedning eller inte…

fredag 9 december 2011

Schlaraffen fredag…

Äntligen fredag…

Den här veckan har varit hektisk. Bland annat har jag varit på utbildning i tre dagar och suttit på föreläsningar om informationsinsamling och statistik. Med Mark Twain i tankarna skulle jag vilja säga:
Det finns tråkiga föreläsningar, förbannat tråkiga föreläsningar och föreläsningar om statistik.

Nu är det äntligen fredag med lugnare tempo och allmänt slöande. Lite som i tavlan här ovanför, "Schlaraffenland" av Bruegel d.ä.

Idag är det viktigt EU-möte. Kanske kommer hela Europa att bli ett nytt Deutschney land, som i Hasse och Tages film "Äppelkriget". Men vem bryr sig just nu. Det är ju fredag…

torsdag 8 december 2011

Nära vintern…

Löven har varit röda länge nu…

Det är väl märkligt. Men man kan känna i luften att snön är på väg. Det blir en speciell kyla och en märklig förnimmelse. Många djur lär känna på sig när jordbävningar och andra katastrofer är på väg. Kanske gör vi det med, fast vi inte förstår tecknen längre.

Vissa verkar inte förstå tecknen ens när grannens soptunna blåser in genom fönstret. Måstre vara skönt på något sätt…

onsdag 7 december 2011

I sagoskogen IV...

Mitt i byn börjar sagan...

I söndags begav jag mig ut i den civiliserade sagoskogen. Mitt i Broby ligger en av Sveriges finaste hembygdsparker. De gamla husen och träden är verkligen inspirerande. Väl värt ett besök.

Med tanke på stormen tidigare, är det fint och se att parken klarat sig så väl. Bilden påminner om den taoistiska devisen att det mjuka övervinner det hårda. Den hårda eken ligger nu slagen, när gräset runt omkring reser sig igen. Väl värt att fundera över…

tisdag 6 december 2011

Neonrevolution…

Lite som den där inspirationen...
'
Ibland skriver jag dikter med. Det där går lite i vågor, och i vissa perioder kommer dom bara till en. Den här ramlade på mig igår:

I neonljusets surrande sken
blir blodbadet på gatan
en kaskad av färger
som skriver på betongen
namnen på dem
som snart glömts bort
av regnets tunga tårar…

Onkel Olof

måndag 5 december 2011

Fasthållande...

Allt samlas i flödet…


Man kan göra två saker i livet.
Kämpa med eller kämpa emot.
Livet är som en ström.

Vissa försöker desperat simma emot den. 
Sanningen är att man hamnar där man ska tillslut. 
Det tar bara lite längre tid om man kämpar emot. Man blir tröttare också.
Det slutar inte i ett vattenfall som många tror.
Det slutar i det stora varma havet.
Där alla strömmar samlas…



Omarbetat från "Handboken".

söndag 4 december 2011

Gnäll, en välfärdsmätare...

Gnäll, och jag ska säga vem du är…

Vissa dagar är jag väldigt trött på gnäll. Det gnälls om det mesta i det här landet. Det snöar för mycket, det snöar för lite, det är för varmt, det är för kallt, det är hår i maten osv. Man kan lätt tycka att vi måste ha den sämsta av världar så mycket som vi gnäller. Sen kom jag och tänka på en sak min mamma sa för en massa år sedan om bebisar. Om en bebis som slagit sig och gråter, är det ofta ingen fara, men blir den tyst då ska man vara orolig.

Kanske är det så det är. Så länge vi gnäller är det ingen fara, och vi har det bra. Den dagen vi tystnar finns det något att oroa sig för…

lördag 3 december 2011

I ljuset…

Att se ljuset utan att bländas…

–Jag har sett ljuset! förkunnar profeten.
Grannarna tittar oförstående på honom och fortsätter sedan kratta löv.
–Änglarna talade till mig. Frälsningen är nära! fortsätter profeten.
Ingen reaktion.
–Domedagen är nära! Profeten tar till sitt trumf i förkunnelsens kortlek.
Fortfarande ingen som verkar tycka att detta är mer oroande än mossa i gräsmattan.

Profeten ger upp och går in och tittar på TV i stället. En av änglarna sätter sig bredvid honom och säger:
–Det är en spännande match på fyran.

Världen vill inte bli frälst, tänker profeten, och sträcker sig efter kaffet…

fredag 2 december 2011

How many roads?

Här är en! Hur många till behöver man?

Kom att tänka på låten "Blowing in the wind", som börjar med strofen "How many roads..., alltså: Hur många vägar måste man vandra? är en rätt intressant fråga. Med detta menar jag egentligen: Hur gammal måste en religion vara innan den räknas som befäst?

Våra stora religioner har ungefär följande ålder.

Judendom 4 000 år
Hinduism 3 500 år
Buddhism 2 500 år
Taoism 2 500 år
Kristendom 2 000 år
Islam 1 400 år

Undrar hur länge min kundvagnsreligion måste finnas innan jag får ledigt från skolan för att fira 1:e december?

torsdag 1 december 2011

Vik hädan...

Ett helvete? Bara om det är rent…

Som någon vis person påpekade, angående min kundvagnsreligion, så måste det finnas saker jag absolut inte skulle välja i min egovalda övertygelse. Givetvis finns det saker som inte får plats. Här följer den efterfrågade listan:

Synd
Pengar
Politik
Mission
Helvetet
Evigt liv
Barn (dom måste få välja själv när dom blir äldre)
Religionskrig
Domedagar
Celibat
Rätt och fel

Det var nog det hela.

Dags att gå och fira. Första december har jag precis valt till en extra helig dag…